El och vatten

 Det kan vara lite spännande när det finns vatten i elsystemet och dessutom på flera ställen. Efter att Sveaskogs träd föll över huset har det ju varit ett rent krig med försäkringsbolaget, kommunen och Sveaskog om hur detta skall kunna lösas. Inte så kul att pilla i proppskåpet när jordfelsbrytaren slagit till. I dag skulle jag få besked om när det här mötet skall vara där vi skall kunna komma fram till något om detta och allt det andra. Men jag skulle höra av mig i morron igen för alla parter hade fortfarande inte svarat. Han skulle pocka på dom igen så nu hoppas vi det börjar hända något. Jag drog ur en rad kontakter och testade att få igång strömmen igen, nu har jag ström i delar av huset i alla fall.

Förr eller senare lär jag väl brinna inne av denna orsak

Höst

 Ja nu har jag verkligen kämpat med alla medel som tänkas kan för att få någon rättvisa i det hela. Mer papper beställda, ett efter ett kommer dom fram, bevisen. Just sådana känns som en ren miljonvinst varje gång. Hoppas hoppas att detta kan bli bra nu. Men det känns fortfarande som en lång och svår väg att gå. Jag har dock stött på trevliga människor under dom senaste dagarna när jag ringt och stött på i frågan. I dessa fall har jag varit noga med att berömma dom för att dom är just trevliga. Dom sitter trots allt på poster där dom möter utsatta människor av alla slag. Det som varit svårast under min resa i det här träsket är när människor varit otrevliga, kallat mig för saker, hånat mig och tydligt visat hat mot mig och att dom skall se till att jag "inte kommer någonvart med detta". Just dom senaste orden känns oerhört hotfulla mot mitt mående. Än en gång hade jag ett trevligt samtal med den jag uppfattat som den värsta av dom, vi skulle höras igen på Torsdag.

Jag har även haft ett positivt samtal med en kvinna som verkar både ärlig och hjälpsam, det skall till ett möte med henne nästa vecka. Intressant men hon har nog en chef som kommer sätta käppar i hjulen. Denna chef verkar vara angelägen om att "sopa över" allt som skett. Men bara för att dom har resursen tid vilket jag inte har haft när företaget var aktivt samt under flykt-tiden så betyder inte det att dom kan komma undan med allt.

Slit i onödan

 Slitit sedan strax efter sex i morse. Försökt få ordning på det tillfälliga hönshuset men har nu på kvällen fått ge upp. Jag får inte diska, städa, jobba, klippa gräs osv osv för alla dessa tidskrävande jobb som egentligen skall skötas av fackfolk från försäkringsbolaget. Det slutade att jag gråtandes fick slingra mig in genom den trasiga grinden, surra fast den med ett snöre, försöka fånga vettskrämda höns, knyta upp snöret försöka ta mig ut med en hand, lyfta på grinden som ju fastnar i dörrstocken eftersom en del av grinden helt enkelt gått av. Fästa grinden med ett annat snöre och sedan gå iväg med skrikande höns till en av mina hundgårdar. Där får dom stort och bra och tillgång till ett stort hundhus med plats till två-tre stora hundar. Helisolerat med två extraisolerade hundkojor med öppningsbart tak finns där inne också. Kommunen skall få sanera hela bygget sedan när det blivit fullt av hönsskit. Inte för att jag inte tänker städa men hönsskit skall där inte vara alls egentligen. Dom har värmelampa där inne nu i natt och fårtt massa halm och mat så nu hoppas jag dom finner ro. Kan ni som härjar med mina papper där inne på kommunen finna ro i natt? För varje dag plågar ni både mig och djuren helt i onödan, kan ni inte bara sluta nu?

Ondskefullt

 

Nu har jag slaktat fyra av fem brahmahönor. Rent krasst fick jag prioritera för att spara så många liv som möjligt. Kycklingarna har ju flyttat från den tillfälliga kycklinggården till den tillfälliga hönsgården. Då pappren fortfarande inte är återfunna hos kommunen är ju det ordinarie hönshuset klart eller ens kommer bli det i tid. Så då vår det bättre att nacka få men store istället för många men små.

Ni som fortfarande håller på och motarbetar mig där på Skara kommun för att jag inte skall få mina försäkringspengar, hur kan ni ens sova på natten? Har ni ingen medmänsklighet? Vad driver er att göra allt detta mot mig? I så många år?

Hoppet om att kunna få upprättelse och förlåta er känns avlägset. Men jag har inte dött än i alla fall, kämpar på så gott jag kan.

Om någon barmhärtig själ skulle kunna tänka sig att hjälpa mig att bara hålla i stolparna när jag bygger ut den tillfälliga hönsgården så finns material hemma. Snälla...

En öppning?

 Jag fick ett telefonsamtal i dag från omsorgen med ett "besked" som dom lovat mig. Samtalet kändes en smula knepigt men det kan vara jag som är misstänksam bara. Beskedet lät som följer: "vi kan inte gå tillbaka i tiden och utreda vad som skedde då eller ersätta dig för det. Det vi kan göra är att du kan göra en ansökan här så du kan gå vidare framåt". Jag försökte få veta lite mer specifikt vad dom tänkt sig, men fick bara samma svar. Så då blir det till att göra en sådan ansökan.  Det lät lite som att jag skulle tro en sak och hon på något vis kunde säga att "det har jag inte sagt" Man kan ju tolka detta på flera sätt men jag kan väl inte tro att dom driver med mig i en såhär allvarlig situation när dom trots allt vet vad dom gjort mot mig, så jag gör en seriös ansträngning att få till en ansökan som kan få livet att gå vidare här.

 uppdatering:

Åkte med ansökan till receptionen i dag. Först tog hon emot ansökan, vilken hon trodde var en jobbansökan. Sedan när jag förklarade vad saken gällde och att det var enligt överenskommelse på telefon så gick hon iväg med den. Hon öppnade den och undrade vem som skulle ha den men det visste jag ju inte utan blev bara ombedd att lämna den. Då ville hon att jag skulle lämna den en annan dag och ringa först. När jag sa att nej nu har jag ju lämnat den till er då skulle hon kasta den i soptunnan!

Eftersom jag hade med kameran, och den var på så finns allt på film. efter att hon uttryckte sig så brutalt så lyfte jag kameran och sa att detta kommer ut på hemsidan. Ska bara klura ut hur man "pixlar" ansiktet på människan så jag inte gör något olagligt. Sedan kommer filmen ut här.

​

Tiden går

 Det kommer ju upp "minnen" på facebook varje dag, och i dag är det två år sedan jag insjuknade i den förfärliga lunginflammationen.

Jag hade haft ont i ländryggen innan och var fundersam på om jag skulle åka till Vårgårda och träna hund och ta bilder eller om jag skulle vara hemma. Jag åkte och mitt rörelseschema var som en åldrings. Men jag genomförde dagen i alla fall bland dessa fantastiska människor och hundar. Innan jag åkte var jag "draghundsfigurant" åt ett tävlingsspann ute på skogsvägarna här. Så det blev en lång och slitsam dag.

Den här lunginflammationen skulle bli särdeles svår, med feber, hosta och andnöd. Såpass andnöd att jag svimmade när jag gick ut med soporna, mitt ute på vägen där uppe vid infarten.

Annons

 Försök att få ut hemsidan, gick inte så bra. Hoppas inte dom kikat allt för noga, länkade till sidan med målningarna men dom kan ju klicka vidare om dom blir nyfikna.. jaja må så vara då

Hej

Ja då blir det ju knepigt för en privatperson att visa hur målningen ser ut. Men okej betala tillbaka på Nordea ----------------- Mvh Trine Andreassen, privatperson

7 september 2021 15:19:19 +02:00, skrev 401 Privatannons <privatannons@hallmedia.se>:

hej

Tyvärr kan vi inte publicera din annons, annonserna under säljes får ej hänvisa till annat medier, säljes annonser är endast till för privatpersoner.

Jag ska be vår ekonomiavdelning betala tillbaka 150:- till dig.

Dom  behöver bank samt kontonr med clearingnr.

RacyStar Bloggen: Gräsmattan har blivit vildmark Djupa maskinspår oc...

 Ett inlägg ang Sveaskogs förstöring av min gräsmatta, detta är fortfarande inte åtgärdat.. Och på detta kommer söndeslaget tak, skorsten ,uthus, uteplats, jordkällera, borttagning av alla stigar osv osv

Ja dom verkar vara på hugget, jag menar hygget

RacyStar Bloggen: Gräsmattan har blivit vildmark Djupa maskinspår oc...: Gräsmattan har blivit vildmark Djupa maskinspår och allt växer igen. Går inte att gå där, klippa eller reparera för hand. Tragiskt att dom b...

Skogsbrand i svår terräng utanför Karlsborg

Ser ut som det brinner i gamla torra grenhögar som inte blivit uttagna. Har samma fenomen här i hela skogen runt mitt hus

Skogsbrand i svår terräng utanför Karlsborg

Telefonsamtal

 Till sist gick det att nå en person på omsorgen. Jag ville bara göra klart för henne att om dom nu driver det hela så långt så hösten kommer och det inte går att bo här så får dom ta emot mig till fullo. Skaffa bostad och se till att både företaget och mitt hus avvecklas på det sätt dom tycker är lämpligt. Jag kommer inte ta ansvar för något av detta om det skall behöva gå såpass långt. Men jag kommer givetvis att intensivt arbeta för att få en vettigare lösning än så, helst att skadorna ersätts och jag kan bo kvar. Givetvis får dom som ställt till med större skador hör se till att lösa detta i vilket fall, vare sig jag skall bo kvar eller dom får nyckeln till huset och får ta hand om mig som ett vrak.

 Jag ville ha ett möte med alla inblandade och det skulle hon kika på. Så jag nöjde mig med detta i dag och ger dom en chans.

Nu har jag lidit tillräckligt i dag, skakar som ett asplöv. Är klar med djuren men har ju kvällspasset och lite pyssel innan det. Får bara hoppas jag håller ihop så jag inte ramlar, lätt hänt när skakigheten kommer.

 

Mer papper

Avslaget

 Då blev det avslag på ansökan om att dom skulle lösa en hönsgård tillfälligt utanför det lilla hönshus jag byggt som nödåtgärd. Om jag ville ha bistånd skulle jag höra av min till annat ställe. Jag svarade att dom nog missuppfattat det hela. Det är ju dom själva som slarvat bort pappren och sett till att det blivit såhär så jag försöker bara lösa saker under tiden tills det blir färdigt. Dom uppför sig som hala ålar i det här läget, bara slingrar sig och motarbetar och försöker "missuppfatta". Riktigt dåligt när dom vet vad som hänt. Men dom ska inte komma undan.

I dag kom papper från kriminalvården som jag beställt, med en del av dom uppgifter jag behövde ang att dom placerade mitt x på kenneln mot min vilja. Där stod en hel del användbart, bra att något går framåt i fallet.

Bilar utanför och varning i datorn

Stängde av datorn för säkerhets skull, kör bara mobilen

Kennelsidan

 Nu har jag börjat riva i inspelningar, filmsnuttar och papper (då med hjälp) vad gäller de olika skadorna här. Sveaskog har fått en alldeles egen sida på min kennelsida, med bilder och film, mer kommer, massor kommer..

 http://www.racystar.com/Sveaskog.htm

Håller även på med Telia-fallet (som ju är helt hysteriskt), även dom kommer få en egen sida på kennelsidan. 

En del av krånglet med kommunen kommer också att läggas ut på kennelsidan, då kanske troligen under fliken "om" där det redan funnits en del information om hur jag fått stå ut med hemskheter. 

 http://www.racystar.com/Om.htm

Massor av jobb, helt obetalt, men det måste ändå på något vis komma fram vad som skett.

Nu väntar jag på mer pappersluntor, väldigt spännande...

Andas ut i solen

 Ett mycket trist besked tidigt i morse har slagit undan benen på mig för dagen, är hemskt ledsen och förtvivlad. Men jag får trösta mig med det jag kan se som är positivt i alla fall. Den förmågan har hållt mig på benen i svåra stunder mer än en gång. 

Till exempel regnar det inte, så risken för strömlöshet är mindre. Det rinner ju in i elsystemet så jordfelsbrytaren slår ifrån och då är det inte läge att pilla i säkringsboxen för att slå på elen förrän det slutat regna och väl det. Ibland slår det ut bara en del av elen vilket gör det obehagligt att ens nudda vid elapparater medans det regnar.

Därav inköp av diverse säkerhetsutrustning en gång i tiden, bland annat BioLiten som jag testade här om dagen. Fodervärdar måste kunna nå mig, jag måste kunna ladda min telefon även när jag inte har ström eller vågar använda strömmen. Och det kan BioLiten göra med lite pinnar och kottar. Ett exempel var i morse, det var en fodervärd som hörde av sig. Inte med något akut denna gång men dock tråkigheter.

Det vore lättare att få "normala" tråkigheter om inte allt det andra extrema hängt över mig också

Tid

 Det är otroligt ledsamt att behöva lägga ned tid på dom här tråkigheterne, men vad skall man göra... Hade velat göra så mycket annat med jobbet. Men skall jobbet ens finnas kvar, och jag med, så är det ju ende utvägen.

Nu har jag tragglat med inspelningarna igen, vilken tid det tar med ett så krångligt (och dyrt) dataprogram, men rösterna måste förvrängas innan man kan lägga ut det. Så det är bara att betala och bita sig igenom det. Nu ligger två klipp till ute och flera är förberedda men nu måste jag få göra lite nytta också en stund.

Ha en bra dag

Ansökan

 Ja då har jag ansökt om hjälp från kommunen till en billig och enkel hönsgård jag hittade på nätet. Vi får väl se vad dom svarar. Det är ju bara så länge tills försäkringspapper och annat kommit i sin ordning och hönshuset återställt. Dom kan inte gå lösa mer nu. Kommer förslag om att "avyttra" dom så länge som dom sa en annan gång så skall jag göra just det, men det blir dom själva som får in dom på kontoret. Vad skall man göra för att få fart på det hela? Hösten närmar sig och det vet dom ju. Man blir smått desperat.. Samma är det ju med kenneln, där har jag "avyttrat" alla utom tre bara för att det hela tar sån tid och ger så mycket extraarbete utöver kenneln och mitt eget boende. Vad kostar inte allt detta i tid, pengar och mående? Vill bara se ett slut på eländet, ja på ett gott sätt då såklart.

Mat i stora lass

Inkörning av BioLite

 

Bra att ha med i bilen på alla långa hundresor. Koka tevatten och mat och samtidigt ladda mobilen... med ved..

Mer extraarbete

Hönsskit på hundarnas gummimatta. Här skall hundar stå och pälsvårdas.. Hönsen skall vara i sin hönsgård, men nääääj säger kommunen, vi behåller dina papper, sätter arslet på dom så du inte får ordning med försäkringarna, det är mer kul så. Så kan vi se hur mycket trassel vi kan ställa till med och hur förtvivlad en människa kan bli. TÄNK om hon kunde göra något riktigt dumt! Ojoj vad vi skulle må då....

racy.se

 Då var hemsidan uppdaterad. Både annat utseende, bredare (mindre att scrolla) och länkarna som låg i utfallande meny har fått en egen meny på sidan. Prydligt tycker jag, och mindre klickande, allt syns direkt på förstasidan. www.racy.se behöver nu också få in sina dokument och inspelingar. Jag jobbar på inspelningarna samt en del av dokumenten. Hoppas det blir klart med värderingarna också snart. Går trögt tycker jag.

Nu skall sidan spridas ännu mer också, så gott det går

www.racy.se

Sorrow

"Sorrow" akvarell (Schmincke) på Canson Montval 200g 24*32 cm

Pris, bud...

Inkswan

"Inkswan" en skiss...

Svart kinesiskt kalligrafibläck och akvarell (Schmincke) på Arches 23*31 300 g

Bild med och utan blixt

Pris, bud...

Morningskye

"Morningskye" Akvarell (Schmincke) och kalligrafibläck på Arches 300 g papper storlek 21*29,7

Bild med, resp utan blixt. 

Pris, bud...

Glimpse

"Glimpse" Blandteknik (akvarell, salt, glitter, kalligrafibläck) på Arches 300 g 21*29,7 cm

Målningen glittrar

Free

"Free" På Arches 21*29,7 rough 300 g, med Schmincke akvarellfärg av konstnärskvalitet

Fotograferat med, resp utan blixt

Pris: bud...

Far away

Min första signerade målning "Far away" fotograferad med, respektive utan blixt. Schmincke konstnärsakvareller på 23*31 Arches 300g rough

Till salu, bud..

I ruskväder blir det problem

 Inte bara att jag lever i en ladugård med tanke på att ha foder och kycklingar inne i huset. En sedvanlig morgonrunda blir högst besvärlig och gör i sig hela trädgården sämre för varje dag. Släpper först ut kycklingarna, som springer med mig till hönsen för att norpa mat. Det blåser och regnar så stunden för detta måste vara en spurt mellan skurar och vindkulor. Ren chansning med vinden, för huven på släpkärran där hö och halm samt större delen av fodret finns är vindkänslig! Ett lite kraftigare vindpust från fel håll så välter kärran eller huven blåser sönder. Lika nervöst varje gång. Både höns, kycklingar och allt deras tillbehör i kärran skall vara i uthuset, som fortfarande inte blivit ordning på med kommunpappren och försäkringen. River ihop hö i en påse till kycklingarna i köket, byter snabbt i hönshuset och springer ned till kycklinggården och byter. Dvs hö och halm överallt på gården, gräsmattan osv. En kort period som nödåtgärd är det väl okej men nu börjar det dra ut på tiden. Resten av morgonrutinerna hastas igenom sedan får man springa för en skur. Nu står hundarna i oordning men får lösa det sen.

Kaffe...

Fortfarande ingen ersättning

Inte en krona har betalats ut för dom döda valparna i fuskbygget efter att det tippade och dörrarna inte gick att stänga. Dom fick i sig råttgift trots att jag försökt surra dörrarna. Tänk vad många år jag försökt reklamera detta bygge. Och tänk att dom har mage att ta varenda krona tillbaka för lånet trots att dom fuskat så? Skara kommun... Helt otroligt! Valparna skulle varit lite över ett år gamla nu.

Historien bakom denna kullen samt blodslinbjen är dessutom högst speciell, vilket gör att det inte bara är två valpar som dött och värdet för dom. Det är en unik blodslinje som ovanstående tik och hennes syskon var sista levande länken till...

Med tanke på att ca 33% (gammal uträkning, kan vara både högre och lägre nu, det utvärderas ju ständigt) faller bort vid röntgen och inte kan föra generna vidare är det synnerligen olämpligt att bli av med någon alls ur en sådan kull.

En blodslinje jag hållit på med i över trettio år, är verkligen orolig nu när jag bara har två kvar. Båda kan falla bort vid röntgen...

Att dessutom deras mamma är gammal och fick ha dispens samt veterinärutlåtande innan parning gör ju att vi redan tagit oss över hinder för att kunna genomföra räddandet av blodslinjen.

Att man i så många år på "skräckholmen" försökt ha ihjäl så många som möjligt under många år är ju också att betänka.

Mammans sista kull skulle ju kommit innan dessa valpar också, då blev det visserligen en kull, men jag fick sedan veta att det blev knas med hanhunden. Det blev en "stand in" och den hunden såg förfärlig ut i sina bakben, inte bara ovinklad, utan bakbenet/hasen vinklade åt fel håll! Någon sådant kan jag inte ta in i mina blodslinjen och definitivt inte avla vidare på så därför fick dessa bli hennes sista kull istället.

Men överlever detta så har jag minsann kämpat för det. Drömmer om att få köra mitt gena racystar-spann igen..

Alla med friska ben (ja jag är väldigt noga med det, något alla som känner mig vet, även hanhundsägaren till den sjuka hanen) och uppväxta utomhus och på sund mat (inget torrfoder), dessa gamla blodslinjer är fantastiska vad gäller mentalitet och sin dragvilja. Deras exteriör och typ är synnerligen tilltalande dessutom.
 

Lägenhetsbakställ

 

Här är bilder av samma valp. Det är inte lång tid mellan bilderna. På nedersta bilden är valpen klar för leverans, på övre bilden har den bott ett litet tag hos sin nye ägare.

Vinklingen i bakbenen har "öppnat sig"  på grund av att valpen lever ett gott liv inomhus. Hos en av dom mest fantastiska hundmänniskor jag känt under mitt liv som uppfödare. Valpen fick dåliga leder samt artros. Ledsen ägare, ledsen uppfödare. Ledfel och artros kan komma ändå MEN....

Exakt samma sak sker tyvärr ofta, inom flera raser och företrädesvis i dom hem där hundarna verkligen har det toppenbra. Vår moderna livsföring och syn på hund är den egentliga boven här vill jag påstå. Det finns en hel del mer att säga om fenomenet som bland mer insatta uppfödare benämns som "lägenhetsbakställ". Vi älskar sönder en del hundar tyvärr

Äggfärg

 

Till vänster renrasig brahma, till höger brahma/kopparmaran. Lite kul med dessa "vildfågelägg". Till våren börjar mina brahma/silveruds blå värpa och korsningen därefter blir 50% brahma, 25% kopparmaran och 25% silveruds blå. Det lär bli en del olika nyanser av militärgröna ägg med och utan prickar. Om det nu blir så att hönsen får komma "hem" vill säga. Blir det fortfarande knas med försäkringen och kommunen (för att kommunen krånglar, inte försäkringsbolaget) så måste ju både jag och hönsen skaffas bort men det hoppas jag ju inte skall behövas.

Mriya

En av duvorna hemma igen

 Så nu är det tre som klarat sig från händelsen i duvhuset. Hon tyckte nog det var skönt att komma hem. Hon hade gått in i en hönsgård i Vinköl och ätit så dom hade sökt efter mig på nätet och ringde. Vad härligt med sådana människor!! Tog med Jacko så hon fick åka hem med sällskap hon kände. Jag får skruva dit en liten plankbit på fönstret och sätta ett hänglås på dörren så kanske det går att ha dom där. Om det inte blir som med andra fönstret som hux flux är krossat, men i den delen är det bara förvaring dock. Den andra övervakningskameran kan få sitta inne hos duvorna också.

Getingarna får lite gott

Sen men lyckad kväll

 Det blev en tur till fågeludden i dag. Det blev en del bilder och kvällen var fantastisk.

Bilderna är klickbara och sevärda i full storlek. Gråhäger, egretthäger, fiskgjuse och örn

"To serve and protect"

 "du där nede på marken, i långkalsånger och t-shirt. du är gripen för förargelseväckande utseende!"

Hallå grabbar, en gevalia kanske? jag skulle ju precis byta om när jag hörde er över taket, var bärmhärtiga

Ett gäng vaktelfjantar

Välkommen lilla vaktel

Nytt liv

Godingarna har fått ny matskål

Tidig morgon, seg natt

 Fyyyy vad smärtorna har plågat mig. Men nu är morgonrutinerna gjorda. Släppt ut kycklingarna, dom springer före mig till hönsen. Släpper ut hönsen, kycklingarna springer in och äter hönsens mat. Värpfoder är bättre än fågelfoder maxi tydligen. Lite krossat majs och annat gott vankas till frukost. Kolla till hundarna, plocka rent. Byta i hönshuset och hos kycklingarna. Lägger på extra för det skall blåsa och då kan jag inte öppna kärran där jag numera förvarar deras foder och strö. Matar getingarna, lyfter nyckläckt vaktelkyckling från kläckaren till deras mysiga hö-låda i köket, dom blev ett gäng! Och nu piper det i kläckaren igen, då det blir minst en till. Nu kaffe och kommuntrassel mellan varven av fortsatt arbete på gården. Tvätta? Är rädd att trigga smärtorna igen, måste ju.. Men tvätta några paltor för hand tar en halv dag och dödar minst en dag därefter. Får se hur jag gör. Måste åka in med grejer till diverse kontor också. Hemsidan måste växa också, med dokument och inspelningar i första hand. Utifall media börjar kika, då kan det vara bra att ha fått ut det viktigaste i alla fall.

Men solen skiner

Jag la i en tvätt i maskinen... med fara för mitt liv. Livsfara är min vardag när det gäller att bära vatten till djuren, tvätta, hämta vatten till disk och matlagning, hämta något ur frysen eller av annan anledning vistas i tvättstugan/fuskbygget. In med en fot, balansera med tvätthögen i famnen. Sätta nästa fot bland allt bröte, så nära tvättmaskinen så man når den om man sträcker sig maximalt. Man vill inte komma för nära där det står vatten. In med tvätten, på med maskinen, akrobatiska övningar för utgång ur kommunens mästerverk, på med vattnet i trädgårdsslangen, tvätta sig själv under tiden så det blir fullt tryck i tanken, annars slår det så man tror pumpen skall hoppa upp genom hålet. Tjohoo ännu en dag i paradiset! Tack Staten!

Långdraget

Har mejlat försäkringsbolaget flera ggr i dag också, dom vill ha kvar Laisas försäkring nästan en månad extra. Jag överförde hennes försäkring på nya ägaren samma dag som hon åkte. Fick ett autosvar från ombudet så för säkerhets skull skickade jag samma mejl till deras kundtjänst också. Det var den 25 Juli. Dom svarade inte trots att jag flera ggr mejlade och frågade hur det gått. Nu har jag mejlat dom igen och till sist ringde dom upp mig. Då har dom tagit bort försäkringen från den 13 e Juli och skall ytterligare höra av sig om den kan avslutas samma dag som nya ägaren tog över.

Tänk vad bolag försöker tillförskansa sig extra om man inte ser upp. Och då har dom inte ersatt mig för det gamla heller än. Vad man skall få kämpa.

Och hur många gånger har inte detta skett och jag blivit överkörd för att jag inte stått på mig, sparat bevis, spelat in osv.

Men nu är jag inne i en fas, så länge jag nu orkar...där jag sparar allt, kollar allt och går upp i försvar mot dom. Tyvärr har mitt mående på grund av kommunens behandling ibland lämnat mig helt handfallen när jag egentligen skulle slagits för min rätt.

Dagen har varit förfärlig, jag har inte på många år tagit så många värktabletter som i dag. Är helt slut av smärta. Så kom tre åsksmällar precis häromkring för en stund sedan också så då fick jag dra ur alla kontakter i ren panik. Men det gick bra den här gången i alla fall.

Duvor inomhus har sitt pris

Damm och fjädrar överallt. Rejält med damm! Och mina färger och bilder blir förstörda, ja det är väl bara att ge upp snart. Hinner absolut inte börja städa också så detta får vara tills någon lösning skett. Kul att inte ha något hem... Ja gissa om jag är motiverad att lämna ALLT som är kvar efter branden, bit för bit... Fy vad ledsen och uppgiven jag är nu, struntar nog i disken också.

Smärtgräns

 Hjärtat värker, tårarna rinner, stackars mina duvor... Tymmen värker och huvudvärken blir bara värre. Har ringt till vårguiden om värktabletter, vad tar man som man kan köpa på apoteket? Det är en sak för vårdcentralen sa dom. Så då står jag där igen med ett rör alvedon, jag lär ju inte orka med att kämpa mig till ett läkarbesök just nu i alla tråkigheter. Måste se till att det blir ordning med momsen, fixa så det löser sig med Laisas försäkring som krånglar (när sånt inträffar i samband med alla nödåtgärder och psykisk stress här så kan sånt lätt bli en katastrof, det har man fått erfara. Det finns en gräns för hur mycket man klarar) och just nu sitter två duvor i en mindre bur i duvhuset, med dörren öppen i fall några av rymlingarna förtfarande lever och hör dom sjunga. Jag byter på dom med jämna mellanrum så ingen behöver sitta där länge i taget. Bränner mig på brännässlor, orkar inte bekämpa dom nu. Trimmern sönder, den skall kommunen få kan jag lova. Är så trött på allt, och bara fräcka svar i retur, en del läser inte ens. Snacka om att ta sitt jobb seriöst?

Kokar vatten på spisen, skall diska lite och skriva lite på hemsidan om huvudvärken blir kontrollerbar.

Mördarna

 Ja man får bita sig i tungan i vanlig ordning och låtsas som livet leker på Facebook. Men i verkligheten är det inte livet som leker utan andra som leker med mitt och djurens liv. Nu lär ni få i morron bitti inne på alla berörda kontor kan jag lova!

Efter branden köpte jag en byssja till fåglarna som nödlösning tills kommunen fått fram mina papper för jag förstod snart att det skulle bli problem och dröja, med tanke på deras agerande. Bara slitet att få hem byssjan och alla kostnader för transport och när byssjan blev liggande på sidan var ett helt projekt. Kommunen strulade vidare med mina papper och jag slet som ett djur för att göra en någorlunda hållbar nödlösning. Till slut var byssjan inredd med reden, pinnar, hyllor, ett litet plastträd och fina rep att sitta på till duvorna. Nu i natt har ett fönster rivits helt ut och hänger på sniskan, och det andra är öppnat. Hur det nu gått till för haspen sitter så hårt så jag knappt kunnat öppna den själv. Alla utom två duvor var borta...

Har letat och skadat mig på sveaskogs träd som ligger huller om buller runt tomten. Till sist hittade jag två av ungarna som sitter skräckslagna uppe i träd. Den ene så lågt så jag klättrade upp en bit och försökte smyga mig på den, men då hoppade den långre upp. Nu har jag satt matskålen i fönsteröppningen och kan bara hoppas att det är totalt lugnt här på gården tills det börjar mörkna så dom ser värmelampan och ljusslingan inne hos sig själva och hoppar in. Dom två vuxna fåglarna är här inne i buren med Jacko tills vidare. Jag ger upp nu. Tar med mig djuren in till inblandade myndigheter och lämnar ifrån mig ALLT. Nu har jag verkligen kämpat för att detta skall gå bra och bara fått hån och elaka kommentarer från dom skyldiga.

Men då får dom också ta hand om mig, bara leva på bidrag, och låta dom se till att mina rättigheter till bostad följs. Så struntar jag i att kämpa mer. Min hobby får vara att skriva vidare på boken och den här bloggen och hemsidan. Så kan det kanske gynna någon annan för jag lär väl inte vara den ende dom ger sig på tyvärr.

Om jag nu ens överlever en sådan grej

Men vara någon slags underhållning åt människor som kränker både mig som person, mitt företag och min ekonomi på det sättet det vill jag inte. Det här har kostat djur liv och där går gränsen mina damer och herrar!

Härlig dag!

 Till trots för riktigt dåliga väderodds gav jag mig iväg till Falköpings flygklubb för en trevlig tretimmars-semester. Det blev lite kul flygbilder i alla fall. Detta behövde jag!

Om man klickar på bilderna får man se dom i full storlek

På väg hem fick jag syn på två tornfalkar som jagade i blåsten, fick några kul bilder på dom också

Min förbannelse

 Sitter här tio i fem och skulle varit inne med momspermen före fem, var tanken. Men det kom andra saker emellan. Momspermen gick väl bra men så skulle jag ha en utskrift från mitt bankkonto... Jo du. Då tappade telefonen kontakten med modemet, vilket gjorde att bank-id inte fungerar. Försöker ringa Telia när jag tragglat en stund och inte fått ordning på det. Det bryter hela tiden men kommer till slut fram tills dom tycker att jag skall legitimera mig med bank-id. Ja ellerhur?

Tills lut bryter det igen och det är bara att ge upp dagens planering. Försöker desperat få ordning på problemet, återinstallerar och grejar en bra stund innan jag till slut får ordning på det. 

Loggar in, skall skriva ut, då är skrivaren trasig, nämen jippi, den fina dyra skrivaren. Och nu har precis garantin gått ut. Försöker övertala den en bra stund men får ge upp. Lyckas till sist ladda ned filerna som pdf och skickar till mig själv på mejl så jag kan få det till rätt dator. Om inte mer knas inträffar nu så åker jag in i morron bitti med detta och får skicka bankfilerna på mejl istället.

Nu ska jag ta ledigt resten av kvällen och mysa med djuren.

Ruggigt

 Kallt i sovrummet nu, med avstängd värme och förspikade fönster. För att kunna spara el under kalla årstiden får jag göra så. Det skall ju värmas upp i tvättstugan så vattnet inte fryser eftersom den är oisolerad. (Skara kommun byggde, jag betalade lånet) Ruggigt och rått ute i morse och hönsen har värpstopp och börjat höstruggningen. Ja ni hör ju, allt är ruggigt!. Unghönsen skall dock börja värpa under hösten så det kan ju bli lite ägg ändå. Och vaktelfjantarna som ligger i äggkläckningsmaskinen kommer värpa om nio veckor ca. Knasig tanke, dom är själva inte kläckta än! Under senare delen av helgen/Måndag skall dom komma ut ur sina skal.

Då skall det bli ännu mera ladugård här inne för dom får ju vara här när dom inte kan få vara i hönshuset, långdraget att få ordning på pappren tydligen. Men hoppas det kan lösa sig snarast.

Trevligt resultat i dag

 Min helsvarta schäfertik Racystar Jadalanka gjorde sim mentalbeskrivning i dag, med mycket fint resultat. Nu börjar hennes resa för att bli polishund, hon bor redan hos en polis. Jag hoppas få en kull efter henne under vintern/våren om allt går väl. Kanske man kan rädda kenneln trots alla hemskheter man får kämpa mot? Vad kul det vore!

Kommentar från testledare/beskrivare var att det var en lämplig tik att avla på. Kul att höra!

Sjuk

 I går var jag verkligen utslagen, värsta huvudvärken och smärtorna i musklerna var outhärdliga. Det verkar vara svårt att få hjälp. Har ringt runt lite, vi får se.

I dag blir det att fixa momspermarna som revisorn skall ha så han kan skicka redovisningen för denna perioden. Detta blir sista kvartalsmomsen, sedan blir det årsmoms. Skönt! Då får man tid att fokusera på kommuntrasslet medans kenneln går på sparlåga. Eller avvecklas helt kanske. Vi får se. Det verkar inte som att detta går att ordna utan att lägga allt krut på kommunen och ta krutet från sig själv och kenneln. Vilket sätt att förbruka skattepengar på? Och mig? Och ett fint litet företag? 

Men man får ju bara hoppas att dom som sitter där nu, ser vad som skett och ser att jag inte ger mig, tar tag i saken på ett seriöst sätt utan oschyssta krumelurer.

Checkar ut

 Åska på gång, drar ur alla viktiga kontakter till det som inte redan är förstört. Laddar bilen och kärran i händelse av skogsbrand. Har i alla fall med hundgrejer, ett klädbyte, foder, handduk, toapapper, nödväska, vatten och mat i fall man får hålla sig i bilen en stund. Ugnsbakad lax med min egna goa sås och broccoli i mat-termosen och en flaska juice till. Och så denna länken i mobilen så jag kan hålla koll: https://map.blitzortung.org/#8.18/58.062/13.522

Skön sovmorgon

 Att bara kunna fimpa väckarklockan när det tjuter klockan sex och somna om ibland. Det är lyx. Kvart över åtta blev klockan innan jag satte mig med morronkaffet. Solen skiner men dom varnar för åska i dag. Helt okej för träningen i Vårgårda med schäfrarna är inställd så jag kommer att försöka ta en vilodag i dag, hålla mig från tråkigheterna med kommunen och dylikt. Inte heller långdragna tunga pass med handtvätt. En disk vore på sin plats dock så det blir till att bära vattenhinkar ändå.Hoppas få tid att måla lite också.

Planerar för en färd till Ore udde en dag när vädret är stabilt. Det vore trevligt med lite fågelbilder som inspiration till målningar

Arkivbild men dock typen av bild jag älskar, bilden är klickbar och väl värd ett klick!

Nu har jag vaknat ordentligt för dagen i alla fall. När jag gick ut för att släppa ut hönsen och göra morronrutinerna hos djuren så fick jag mig en liten chock. Iklädd mysbyxor och fladdrande kofta tog jag steget utför trappan i vanlig ordning. Där ligger en blå påse med nötkött och tinar sedan i går kväll.Hälften till hundarna, hälften till vråkparet med ungar. Då small det till i plåttaket över mitt huvud så kycklingarna flydde in i sitt hus i panik från utegården jag byggt åt dom. Där uppe satt en vråk och väntade på frukosten och tog av med ett rejält stamp i plåttaket när den lyfte för att hundtanten kom utfladdrande precis under vråkens fötter. Vem blev mest rädd tro? Tur jag inte hade kaffekoppen med mig som jag ibland har.

Skallebank

 Jag lyckades få en bjälke i huvudet i går, en överliggare på den provisoriska hönsgården. Den släppte i ena änden när jag grejade med dörren efter att ha matat dom. Som tur var så var den rätt murken och därför inte så tung. Men tillräckligt ändå. Jag tog ned den helt så det inte kan hända igen men nu måste jag stabilisera hela hönsgården (som ändå skall bort, känns knasigt). Sidan där dörren sitter känns för ostabil nu så det måste göras. Ännu mer gratisarbete som Skara kommun tvingar mig till. Vore det ordning med pappren så skulle försäkringsbolaget förmodligen löst inhysning åt dom tilfälligt under bygget. Nu finns det inte ens ett bygge och allt hänger i luften, även trasiga överliggare...

Är så trött på detta trams, så mycket onödigt jobb och lidande för att någon annan gör fel för att dom av någon personlig anledning är sur på mig. 

Hopp?

För en stund sedan när jag var på väg in på julaparkeringen så ringde telefonen. Tyvärr fungerar min telefon så att jag inte kan stänga av bilen medan jag pratar för då bryts det. Så jag stod där på parkeringen med bilen igång och fick fram inspelningsmanicken medans jag svarade. Damen presenterade sig och ringde från Omsorgen. Hon lät vänlig men ville inte ha mera brandrester. Och det vill jag ju inte heller att dom skall få egentligen. Hon undrade om vi kunde prata med varandra på något annat sätt och då sa jag självklart, bara att komma med förslag. Hon hade sett hemsidan och förstod väl i stora drag vad det handlade om och hade även läst detta i min akt (!). Nu hoppas jag att dessa två trevliga samtal, detta och det andra här om dagen resulterar i ett skäligt förslag på ersättning för det inträffade. Jag kommer kräva att alla skador som skett i samband med kastandet av pappren skall ersättas, alla... Men dom elva åren i husarrest, pengarna jag tilldömts av domstol (!) att jag egentligen haft rätt till samt skadeståndet kommer jag inte att kräva. Dock vill jag ha något slags plåster på såret för det också. Det handlar trots allt om både hemska förluster och ett förfärligt och långvarigt lidande.

Vi ett skambud kanske jag tar det men bygger hemsidan vidare och kör resten av saken vidare för då förstår jag att det är inte för att ersätta mig utan för att pressa mig att vara tyst med någon form av "antingen tar du detta och håller tyst eller så får du inget". För dom vet trots allt att jag sitter i en hårt pressad situation. Liksom när dom pressade mig att skjuta halva kenneln när jag flydde till det torp jag i dag bor i. "Antingen får du rädda hälften eller ingen" hette det då. Sånt skall egentligen inte få hända. Med någon! Inte heller i framtiden!

Nu ser jag framåt och hoppas på att få leva vidare i frid här ute i skogen med mina djur. Vi får se vad nästa drag blir, jag har lärt mig att inte lita på någon eller något. Men jag har förmågan att tvinga mig att hoppas i alla fall än så länge.

Hemsidan och boken

 Nu har jag äntligen kunnat sitta en stund med hemsidan och utdragen ur boken.

Det är mycket att stapla i rätt ordning på hemsidan så det blir mer översiktligt. Så får vi se då om det blir mer leveranser i dag och vad reaktionen i så fall blir. Lugnt och städat hoppas jag, i alla fall från min sida.

Lämnat presenter

 Då har jag varit iväg till några av dom inblandade med grejer. Förstörda saker samt båda uthusen kommer att lämnas bit för bit, tills allt är lämnat eller någon uppgörelse finns.

Dom första leveranserna gick lugnt och städat till, dom var till och med lite trevliga. Hoppas det fortsätter så. Och ni som möter mig i detta skall veta att jag inte kommer vara otrevlig på minsta sätt. Möjligen ganska bestämd då jag kommer gå till botten med det här. Jag hoppas på samma vänlighet och respekt, jag försöker bara rädda mitt liv från denna förfärliga härva. Och jag kommer inte att ge mig, det kan jag inte.

Jag kommer åka med saker varje gång jag har ett ärende någonstans och snabbt kan slänga av det. Jag "dumpar" det inte utan överlämnar det gärna på normalt sätt öga mot öga. 

Till slut kanske ni har två små hus ni kan pussla ihop? Lite lätt renoveringsberoende men kan säkert säljas på Blocket för någon slant. Om inte annat kommer ni nog se till att fakturera mig varje gång kan jag tro. Men i mitt fall har jag inget val och inget mer att förlora.

Nu skyller man ytterligare runt på varandra, det är rena cirkusen. Men kanske kan det bli hjälp till ordning från oväntat håll? Ett av dagens samtal gjorde mig förvånad, i positiv bemärkelse. Vi får se om det var äkta eller inte. Jag vill ju tro det

 

Angrepp är bästa försvar.. på att den angripne försvarar sig

 Ja så tycks en del resonera. Fula försök men det kommer inte lyckas. Jo men visst, skakis blev man men det hela är väldokumenterat och ni kommer fortfarande inte undan. Detta förvärrar bara saken för er själva när det kommer till rättegången... 

Lägg av nu, sansa er och gör rätt för er istället

Jobb jobb

 Tänk om man hade lön för mödan? Heltidsjobb och väl det sedan -89 och inte en spänn i lön, ingen semester heller. Allt rånat av kommunen för att dom skulle ha knarkare jobba på kenneln och det spårade ur. Ja skit samma, då har jag gjort ett långvarigt straff, skall jag nu göra brottet som motsvarar straffet tro? Nej jag gör inget olagligt, jag är rätt skötsam om jag får säga det själv. Men man ser sakens orimliga skador i andra vinklar.

I dag blev Mriya (Filmsnutt med henne här: https://www.youtube.com/watch?v=rB4H-QLSP0U ) parad med Svarten, så kanske överlever kenneln? Om jag får min ersättning och kenneln sin innan hösten så kan vi ju bo kvar, jag och djuren. Visst ger dom mig den helt frivilligt bara sådär? Ja det kanske märks vilket humör jag har just nu, arg men mest ledsen egentligen. 

Men en koja blev klar i dag i alla fall, bara lite lister kvar.  Så är i alla fall dom flesta av dom kvarvarande hundgårdarna så gott som klara inför vintern. Innertaken lägger jag i när det blir kyligare dock. Och en del nya liggbord skall kläs men jag väljer nog att hämta lite bräder på Måndag istället för dom gamla som är så grå i färgen nu.

Hönsen kan jag dock inte göra något för innan vintern, om kommunen inte löser detta så får jag åka in till kommunhuset med som och ringa tidningen så det kanske blir lite fart på det. Dom skall inte lida i alla fall. Vilket liv det lär bli! Jag släpper helt enkelt in dom där och delar ut lite flygblad med länk till denna bloggen, hemsidan samt en kort förklaring vad som skett. Det borde göra susen!

Vaktlarna har jag ordnat nytt boende för vintern till, det skall bara läggas dit lite plåt på huset deras, det finns färdigskuren grön fin plåt till dom. Värmelampa är redan monterad, det blir ett mysigt boende, stort och rejält och dessutom rovdjurssäkert.

Vilka vaktlar säger du? Jo dom ligger i kläckmaskinen så dom kommer kläckas om ca 16 dagar. I början brukar jag ha dom här inne, gärna upp till två månader beroende på hur många det blir. Har över 40 ägg i maskinen så det kanske blir lite många om alla kläcks, men 100% kläkcta blir det sällan.

I dag hittade jag papper som är GULD, PLATINA och DIAMANT värda... typ! Ett riktigt ess till rättegången eftersom det bevisar en hel rad saker. Pappret, eller en sammanhängande lunta papper rättare, bevisar saker som dom förnekar bestämt. Så skönt, när dom trots allt kastat kopior på detta för att komma undan själva! Fanns förvarat hos en vän, i hennes källare. Så mycket mer snaskigt var det inte i dom permarna, jo kanske något litet. Men det stora blir ju tvåtusenkronorsluntan att ta sig igenom, finns nog en del där!

Då hoppas man på många valpar, gärna lika lugna och balanserade som sin mamma Mriya?

Bara som en liten anektot:

När jag skulle få hjälp från kommunen i och med flykten så var det tre damer här som donderade runt en del. Dom gillade att klappa mig på huvudet och berätta för varandra vad knasig dom tyckte jag var. Den ene av dom, ( hon som sedan kastade alla papper) skulle köra mig till ett ärende vid ett tilfälle. Då lyckades min schäfer lägga sig mot ytterdörren så den gick upp medan vi var på väg mot bilen. Damen i fråga klappade hunden på huvudet och berättade vilken knasig matte hon hade som hade sådana fantasier, aaaaldrig att du skulle kunna bita någon, eller hur? Nej hon är så knäpp din matte som inbillar sig att hon har hundar som har vakt i sig eller som är tränade. Jaaaaa osv...

Om jag vore elak, om jag inte bitit mig själv i läppen så kunde den hemska damen fått en överraskning som hon sent skulle glömma. Men jag gjorde det inte. Jag såg dock scenariot på näthinnan i bilen på väg mot stan sedan, när jag åter igen blev idiotförklarad.

Det gick bra till slut

I går satt jag på alla fyra med en tygkanin i ena handen på coop-parkerineg i Skara. Galenskapsnivån på hundtanten är inte att leka med. men i det här fallet handlade det om en lös schäferhund som sprang mot vägen. Jag observerade läget, där hunden skällde ut folk och hade lite ragg. Sedan sprang den iväg och jag handlade snabbt. Ställde Forrden (ja det stavas så) på tvära på parkeringen, utrustade mig med hundleksak (kaninen), hundgodis och ett tunt retrieverkoppel och gick till handling. Jag pratade så där barnsligt som vi alla hundgalningar gör till hundar ibland och gjorde lekinviter till hunden när jag såg hans osäkra bilck, då svarade han upp lite och sprang tillbaka mot affären istället. Dörren öppnade sig automatiskt och han sprang in, där han blev fångad till slut. Allt gott.

Tsunamivarning

En rad jordbävningar har inträffat i Alaska,den största av dom på 8,2. Länk till Seismic monitor (realtid) här: http://ds.iris.edu/seismon/index.phtml

Nu får vi hoppas att det inte blir en tsunami, om det blir så kan du nog se den live här: https://www.livebeaches.com/webcams/maui-sea-shell-condo-beach-cam/ 

En strand med högresta hotell bakom, där kameran sitter. Just nu kan man höra folk prata och skratta istället för att förbereda sig för en eventuell tsunami. Jag vet vad jag skulle gjort, flytt till bergen.

Undrar hur många elbilar som är vattensäkra? För just hamna under vatten en längre stund menar jag då. Försäkringsbolag som hävdar force majore och en massa andra småtragedier i den materialistiska andan. Mest av allt tänker man på vad som kan hända människor och djur. 

Må detta gå väl trots allt

 

 

Ärlighet

I dag lämnade jag äntligen in min Iphone på lagning, glaset har varit spräckt länge. Men det skulle kosta 3700 kr så jag har verkligen dragit mig för detta.

Det skulle gått på hemförsäkringen om jag inte köpt den till kenneln och varit av den ärlige sorten som inte vill försöka fuska.

Nu kom jag till en person till som inte vill fuska. Jag kom bara till bilen efter lämnandet av telefonen till Databutiken i Skara. Då ringer dom på min nödtelefon (som dom fått nr till för att nå mig när telefonen är klar) och säger att glaset inte är spräckt, det är skärmskyddet som är spräckt bara. "Du får komma in till affären och få igen lite pengar" fick jag höra! Han hade kunnat bytt glaset och struntat i att säga något, eller struntat i att byta alls, bara satt dit ett nytt skärmskydd! Han fick trots allt specialbeställa glaset till min telefon, som är lite udda modell och därmet inte säkert att han får sålt glaset sedan!

DET NI!!! TÄNK om alla kunde vara sådana! 

Snart avregistreras företaget

 Företaget får ju avregistreras nu när nästan alla hundar är borta. så det inte står och drar pengar. Dom senaste chock-händelserna har ju gjort att jag känt att jag tappar kollen och får be om dyrbar hjälp. Givetvis får det tas med i anmälan att man förfarat så illa med mig så det gått ut över företaget. Riktigt hemskt är detta och jag kommer göra allt för att rätt personer skall få stå till svars även för detta såklart.

Aktiebolaget har tillgångar i form av mina arvepengar som jag satt in, bilen, dom avelsdjur som är ute hos fodervärdar samt min ena tik här hemma. Så gick det med pappas arv, skara kommun slukade allt. Eller ja, några personer i alla fall. För går det inte att få ordning med försäkringarna (dom kastade pappren), så kan man inte bo kvar och då kan jag inte ha hundarna här heller.

Givetvis blir det pengar över när allt räknats ut och sålts då så stor del av arvet gick in i bolaget. Men inkomsten är borta för alltid, jag orkar inte starta om. Bara revisorn kostar nästan tjugo tusen om året då dom fått hjälpa mig mer än vad som planerats under alla katastrofhändelser här. Dom tycker det är synd att jag slutar för som dom själva ser så kan det ge en bra inkomst. Och det är kul att ha ett hederligt arbete också. Men det är inte jag som valt detta

Men gissa om jag kommer lägga krut på att få ersättning och skadestånd.

Mötet

 Åkte genom stan förut i dag. Vad skådar mitt öga? Bredvid bilen, cyklandes på en liten combicykel kommer HAN den där som godkänt att alla mina värdepapper skulle kastas! (och som jag har inspelning på där han serverar en hel del bevismaterial samt skändar min sekretess) I samma sekund som jag tittar efter ordentligt för att se om det verkligen var han, så kikar han in genom mitt öppna bilfönster. Jag fann mig snabbt genom att säga "nämen hej du". Inte så fyndigt kanske, men blicken jag fick skulle få en atombomb att blekna. Man kan verkligen se och känna hatet. Och hatet kommer sig av att jag försöker rädda det liv han har kastat i soptunnan... Ja du läser säkert detta också, så då passar jag på att säga. Sluta hata, ställ saker till rätta. Förr eller senare kommer du i ett läge där du inte kommer undan och får skämmas för vad du gjort. Visa lite heder och erkänn att det var ett misstag och rätta till det du har förstört.

Ledsenheten börjar omvandlas till ilska

 Nu när jag bara har tre hundar kvar lär jag verkligen lägga krut på den här galenskapen jag utsatts för så det hela kan komma fram i dagsljus ordentligt. Var glada att jag kan behärska mig. Vore det ett annat klientel ni behandlat såhär illa kanske ni fått ångra er på många andra sätt än det jag planerat med rättegång! Ett helt liv.. Sug på den ... ETT HELT LIV! 

Från att lura mig att ha narkomaner jobbande på kenneln, bli rånad, få rymma och få allt stulet. Djur som slaktats och sålts för knarkpengar. INGEN ersättning till mig vare sig för jobbet ni tvingade på mig eller förlusterna som uppkom med detta. Alla hundar som beordrades skjutas för att jag skulle få hjälp därifrån. Inte en har ersätts ekonomiskt. Och detta är LIV! Och en förtvivlad människa som tappar all tro på rättvisan. En sjuk, undernärd människa på flykt. Som ni sedan KASTAR alla papper ni fått förtroende att förvalta. Ni gav mig ett fuskbygge som är livsfarligt för lånet jag fick av er. Inget kan vara godkänt, vatten, avlopp, elsystem, oisolerat(!) spånskivor i våtutrymme.. osv. ETT LÅN! INTE bidrag. LÅNET ÄR ÅTERBETALAT TILL FULLO FÖR DETTA FUSKBYGGE OCH DET GÅR INTE ATT REKLAMMERA?

Detta är SKARA KOMMUN!!!

Branden, allt som försvann i den? ALLA PAPPER KASTADE!

Blåsningen som jag skulle fått rättshjälp till från hemförsäkringen, alla papper BORTA!

Taket som belv förstört av SVEASKOG (Också staten!) Papper borta och sura miner, Gör ett infält av SAMTLIGA promenadstigar BARA runt kenneln!!!

Nu kan jag sätta mig med alla inspelade telefonsamtal, filmklipp och skärmdumpar samt sms så folk får se hur ni i vedervärdigt hat fördärvat livet för mig och djuren samt ett litet företag som trots allt gått bra tills detta hände.

NU KOMMER NI DYRT OCH HELIGT ATT ÅNGRA ER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Gråt och förtvivlan

 Då har Laisa åkt, ser inte, gråter, slits sönder inombords. Kan inte skriva mer nu

En inre kamp

 Att någon har ett så enormt hat till mig som person (och uttrycker det högljut) är såklart jobbigt. Att en sådan person utnyttjar sitt arbete, där man får betalt... för att bedriva psykisk och ekonomisk misshandel mot en oskyldig är än värre. Men det hat man måste hantera själv, mot deras hat är värst, tror jag. Man skulle lätt kunna häva ur sig både det ena och det andra i form av svordomar, öknamn och diverse hämndaktioner. Men så lågt har jag inte, och kommer inte att sänka mig.

Nej jag vill hellre försöka tänka bakom min egen frustration av deras agerande. Helst av allt se att det kan bli både förlåtelse och ett gott slut för alla parter.

Men en sak är säker. Om inte personerna som ställt till med allt detta erkänner sitt misstag och rättar till det. Så bör man med alla medel i alla fall se till att vederbörande inte får ha med utsatta människor att göra mera. För inte vill väl Staten/kommunen ha sådant klientel i sina lönerullar egentligen? Nej det tror jag inte, det varar bara så länge några kan hålla varandra om ryggen och hoppas att man lyckas klara sig med att ha kastat alla bevismaterial, skadat mitt anseende genom lögner och förtal för att lura mer seriösa inom kommunen att hjälpa dem på sin väg att fördärva mitt liv.

Jag jobbar vidare mot ett slut på eländet, på ena eller andra sättet och hoppas jag slipper åka in med djuren till kommunhuset och ringa tidningen och polisen så dom får förklaring till det hela. Sedan är ju mitt liv så gott som slut. Jag har numera inget att förlora när både kenneln och mitt hem har tagit sådan skada så det inte går att bo kvar om inte försäkringspappren kommer fram.

Ge er nu, ge mig mina papper. Så kan ju allt bli bra? Och ÄR dom verkligen kastade och ni godkänt detta, ersätt det försäkringen skulle ersatt. Ni kommer inte undan detta, jag kommer inte ge mig. Jag kan inte

Fasa och sorg

 Nu har jag inte sovit på flera nätter på grund av att min Laisa skall åka snart. Hjärtesorg och ångest. Men när hon åkt har jag tre hundar kvar och mera tid till det här förfärliga arbetet. Det som är så hemskt, och samtidigt till nytta för mina motståndare. Är att jag inte klarar av att se och läsa papper som har med saken att göra när jag är ensam. Jag drabbas av panikångest, gråter och lider världens kval. Tvingar jag mig så går det så långt så jag blir liggandes, och kräks. Ja tyvärr är det så illa. Och när tårarna rinner ser man inte. Kan man inte få stopp på det så vet man ju inte ens vad det står. Och så ser man inte att jobba/köra bil osv.

Därför måste jag ha med någon när jag hanterar dom här sakerna. Och jag kommer säkert må dåligt ändå genom processen men då har jag inte fler hundar än att jag klarar dom alternativt kan lämna bort dom tidvis.

Så är planen och tyvärr ende alternativet för att kunna få en lösning för framtiden. Men nu har jag lite hjälpande händer både vad gäller djuren och mitt mående samt själva arbetet. Så det känns ändå hyfsat hoppfullt. Men jag lovar er, lidandet är inte att leka med och och motståndarna har ju råd med vilka metoder och advokater som helst. Fast å andra sidan borde det ju vara solklart, kastar man papper så det i sin tur får till följd att det kostar mig pengar så får dom väl ersätta det.

Kan man hoppas på rättvisan tro?

Sista leonbergern

 Nu har jag precis kommit hem från veterinären med Laisa. Hon är besiktigad och klar för att resa till sin nya ägare. Laisa är en avelsklar (röntgad fram och bak, ögonlyst och blod skickat till Bern för analys) tik som jag skulle haft upp till fem valpkullar på. Nu säljs hon för att eventuellt förbereda för en katastrof-flytt samt för att täcka ytterligare kostnader för den här hysteriskt galna kastat-alla-papper-skandalen. 

Om vi säger fyra kullar med ca tio valpar a 19000 kr styck  så är det på ett ungeför vad Skara kommun nu ytterligare är skyldiga mig.

Och det rullar på fortfarande så länge saken hänger i luften. Dessa förluster får jag ta så länge men det är vad kommunen trots allt ställt till med och rent moralisk är skyldiga till.

Nu har jag tre hundar kvar... Av den stora fina kenneln. Folk undrar och alla tycker det är mer eller mindre otroligt att papper fått kastas på det viset dom har. Självklart vill man ha ersättning för skadorna som uppkommit till följd av detta.

Laisa i vinterpäls. En stor, välbyggd tik med rejäla vinklar och 100% paralella ben, svart mask och superläcker röd färg. Mörka fina, mandelformade ögen utan häng hit och dit. Det här blir kännbart för kenneln... Och för mig personligen

Skadorna börjar räknas upp

 Reflekterar lite över en kopp kaffe.

Rutinjobbet strax klart ute, men först en kost paus. Mycket att göra i dag men temperaturen tillåter arbete i alla fall. Dom mest förfärliga smärtorna lugnade sig nu när det blev svalare, det är ju bra. Precis som jag hoppades, att borreliosen blir värre i värme. Först funderade jag såklart om jag blivit allmänt mycket sämre helt plötsligt. 

Nu löper Mriya, hoppas på valpar till hösten. Det har varit en hemsk period helt utan valpar att sälja för kenneln under väldigt lång tid. Helt i onödan, bara för andra människors ingripanden. Kenneln visar mycket goda siffror när den får vara ifred från dylika ingripanden, något som gör att kommunen egentligen är skyldiga mig och företaget hemskt mycket pengar.

Jag började räkna lite lätt, bara foderhundar jag satt ut och inte kunnat nyttja blir hundratusentals kronor back. Då har jag inte räknat alla kullar som jag i samband med det förlorat. Foderhundar sätts ju ut för att man skall kunna avla, och får man inte avla så kunde man ju hellre sålt valpen/hunden men det visste man ju inte innan.

Allt hänger ihop med katastrofen med dom kastade pappren samt även med flykten såklart.

Nu ska skadorna på båda uthusen samt bostadshuset och trädgården värderas. Det blir till att skicka en faktura på det hela. Detta trodde jag var gjort men hotelser från den ena delen av kommunen har stoppat den andra delen i arbetet. Ja man förstår ju varför. Bara det är ju rent brottsligt, detta borde dom verkligen inte klara att komma undan med. Bara bortskaffandet av bevismaterial i sig är ju ett brott.

Ny skottlossning

 Två unga personer har förts till sjukhus med ambulans, tre personer är frihetsberövade. Säger dom på nyheterna just nu. Hoppas dom klarar sig men det här lär inte vara sista gången. 

Hela landet är på väg att gå under säger en del, andra håller inte med. Jag tycker mig se en hel värld på urspårning. Politiker överallt skriker i högan sky att dom minsann skall ta tag i både det ena och det andra bara man röstar på just dom. Hur kan folk fortfarande gå på det? I hela världen, under så många år, i så många regeringar? All respekt för dom som tror att dom kan men borde inte NÅGON lyckats NÅGON gång? Människor skall inte styra över varandra, mestadels blir det hela en stor lekstuga då.

Tankar efter en lång härlig morgonpromenad med hundarna. Solen sken genom bladverket i skogen och fåglarna sjöng. En kopparödla låg i vägkanten och kikade. Tyvärr kan vi inte gå på våra stigar länge men vägen finns ju även om den är bitvis förstörd. Ja Sveaskog vill ju ha begränsat med hund/häst/cykel här ute. Något som egentligen är olagligt, men vem bryr sig?

 

Åska och jobb

 Åskan gjorde att jag inte var uppkopplad i går så mycket. Mest på telefon för att ha koll på just åskan då. I dag har det varit hemskt mycket jobb och lite besök där vi har diskuterat fortsatt väg framåt med rättsaken. Spännande. En hunduppfödera som köpt avelshane förmånligt av mig, där jag nu förlorat all avel på hanen hörde av sig och ville "hämta" hanens mor. Som ju är en avelsklar import-tik som för mig vore värdefull för vidare avel. Hon är nu såld för att täcka kostnader för nödåtgärder jag fått hållas med här hemma i väntan på att mitt hem och gården skall bli återställd. Eller att man bara får avsluta sitt liv och allting här. Visst vore det väl snaskigt för en sådan uppfödare med en billig, färdig import-tik med nytt blod för landet? Nu har tiken fått ett annat hem så det blir ju inte då hon ju redan är väck. Men precis sådana här onödiga hjärtskärande saker är det ju som tvingas fram nu eftersom allt hänger i luften och hela livet är upp-och-nervänt för oss alla här på gården. Det vore verkligen på tiden att få ett slut på allt detta.

Nu åker min sista leonberger till veckan, tre hundar kvar av kenneln. Ni som gjort detta måste väl förstå att jag inte har något att förlora längre? Ni har rånat mig på allt och då är det enklare att gå bananas genom att göra slag i saken med att åka in till kommunhuset och ge bort alla nycklar och sätta sig på trappan och säga att nu får ni ta hand om mig med bostad och allt resten av livet!

Tidningen och Polisen lär vara där och undra vad det hela handlar om. Då förstår ni väl att ni får skämmas med tanke på att detta nu är så spritt? Jag ska se till att det sprids ytterligare, bit för bit.

Skäms, be om ursäkt och återställ mitt hem genom att ge mig mina rättmätiga papper som ni "slängt" för att skydda er från att det ni gjort mot mig skall komma fram. Det kommer fram ändå, ni kan fortfarande gå ur det här med någorlunda heder i behåll. Men när rättegången varit kan ni det inte!

Nu blir det natten

 Jag lägger mig gärna innan nio och går upp runt fem, senast klockan sex. Men natten var smärtsam både psykiskt på grund av allt som rasar här på grund av krånglet med kommunen, men också för smärtorna i tummen och musklerna. Jag har jobbat hårt och dessutom tränat lite, nu när kroppen börjar tåla lite träning igen. Smärtorna är ibland outhärdliga men jag är enveten. Jag ger mig aldrig

Tummen är jag orolig för, den kan bli ett bekymmer. Man är ju så beroende av den i allt arbete.

Kul att ha fått kontakt med Horkas gamla ägare, vem Horka är? Det skall jag berätta i morron i form av ett utdrag ur min bok. Det är långt kvar på den men en hel del har dock tagit form. 

Må väl, och ni som sabbat mitt liv måste förstå att denna sida kommer växa och spridas för varje vecka. Det kan begås fel, men man måste rätta till dom om det har vållat någon person skada. Förr eller senare blir detta för stort för att kunna dölja.

Be om ursäkt och se till att allt som skadats återställs, då blir ni förlåtna. Vore inte det en heder?

Fundera på det... 

Godnatt alla

Mösakäringa kokar ärter