Krig och TV apparater

 Ja det känns som krig med kommunen. Strax före fem kommer två fräcka mejl, de vet att man inte får tag på en käft så då får man ha stressen över båda mejlen hängande över sig hela helgen. Detta har tydligen blivit en vana. Ledsamt.

Besluten lyser med sin frånvaro, man vägrar fortfarande lämna ut diariet som jag har rätt till och som visar vilka dokument som fattas i akten gällande fuskbygget och jag förvägras också orsaksutredning fortfarande. Jag söker ju hela tiden hjälp för att klara alla inkassokostnader på deras bygge (frys skador på vattensystem går inte på försäkring om bygget är undermåligt isolerat) och sammanställs med en person som köpt fyra TV apparater istället för mat och då försöker tillförskansa sig pengar man egentligen inte har rätt till.

"Det är enda vägen att gå" har jag fått till mig, att söka försörjningsstöd för kostnaderna eftersom bygget fortfarande inte är reklamerat.

Men... Det blir rundgång, förvaltningsrätten ser avslag på avslag utan orsaksutredning och måste ju till sist undra vad orsaken är. Och det är inte fyra TV apparater utan omsorgens eget bygge.

Nu försöker omsorgen förhindra att det gåt till domstol genom att jag inte varken får besluten eller veta om det blivit avslag (vilket det ju givetvis blir, jag har ju köpt fyra TV apparater i deras ögon).

Att de nu gör så är bara värre för dem, enligt juridiskt kunniga. 

Cirkus med rundgång fortfarande, jag jobbar gratis med detta varje dag, för att jag blir plundrad på grund av deras bygge, och mår dåligt av att hantera det. Medan de sitter där med full lön, delar ut spydigheter och slipper leva i en misär som någon annan länkat fast dem i.

Det hade varit bättre om orsaken var att jag köpt fyra TV apparater.

Dunis illustrerar

Hemsidan

 Min desperata kamp för rättvisa i kommun ärendet tär på mig. Men slutar jag kämpa så förstår jag ju vart det hela slutar. Så jag kämpar, och har kommit en bit, jag letar i papper, hittar en mängd bevismaterial och samma process med film och ljudinspelningar. Men allt annat blir efter, även hemsidan. Eftersom jag är helt ensam i det här. Ingen hjälp, inga pengar till hjälp. 

Men nu väntar jag på svar från Länsstyrelsen. Jag förväntar mig inte rättvisa där heller då jag dels varit så övertygad om att de heller hjälper kommunen, som i fallet med alla kastade dokument och kvitton som vr mina så jag sa rent ut något i stil med att jag kände att de var korrupta. Inte bra av mig, men dock under ett autistiskt meltdown som var till följd av en panikattack. Kanske förmildrande? Oavsett framkallat av ärendet i sig. Dels har de inte fått allt material, då jag inte kunnat hantera det. Detta vet de dock och har inte efterfrågat, det ger mig hopp om att de letar upp det själva, det finns ju hos berörda myndigheter, minus det de berörda myndigheterna gjort av med. Så att bevismaterial i mängd fattas för mig. Men det finns en hel del spillror.

Kommunen vägrar fortfarande ge mig diariet över min akt. Jag efterfrågade diariet eftersom det är en lista över vilka dokument som skall finnas i akten. Diariet kan man inte ändra i utan att det blir digitala spår har jag fått till mig. Kanske en förklaring till att de inte vill ge mg det.

Utöver det fattas det dokument i fyra (!) olika arkiv, från samma händelse och samma tidsperiod. 

DET är inte en tillfällighet.

Men hemsidan är starkt eftersatt. Allt annat i livet också. Dels för att kommunens ärende plundrar mitt konto varje månad, men också för att jag mår dåligt av att hantera ärendet och tyvärr bara kan göra det vissa dagar och kosta stunder. Annars skakar jag köttet av mig, får muskelutmattning och blir liggandes lite varstans. 

Men det går framåt i alla fall. Oavsett om jag får upprättelse eller inte så kommer det finnas en omfattande dokumentation.

Och den kommer finnas på hemsidan, både för att visa vad som skett men också för att kanske förhindra kommuner från att använda samma brutala metoder mot andra utsatta människor.

Till kommunen vill jag säga angående ert fuskbygge som är grundorsaken till allt elände:

Jag mår kass

 Omsorgen trasslar och slingar sig för att jag inte skall få mina beslut. För man kan ju inte överklaga något man inte har fått se.

Mer om det här senare, men nu är anmälan om detta skickad till rätt instans i alla fall. 

Anledningen till deras slingrande är sannolikt att jag fått lite juridisk hjälp och gjort mina ansökningar med både begäran om och bidrag till orsaksutredning.

Orsaksutredning vill kommunen inte ha, för det skulle ju då komma fram till vad som skulle vara orsaken till min ekonomiska nöd, nämligen deras fuskbygge.

Men jag har hittat fler vägar, avslöjar inte det här av förklarliga skäl... än.

Varje kontakt med kommunen gör att jag mår för kass för att försöka komma ikapp efter depressionen. Men jag kan inte låta deras fuskbygge dra ned mig mer nu och måste få ett stopp på eländet. Det är bara jag och två duvor kvar här nu, resten har decimerats på grund av min förtvivlade situation. Och jag mår kass av det också.

Men jag kämpar på, och en dag kanske det kan bli en tur till mitt hem, Tromsö. Jag har ju effektivt avhållits från någon som helst semestertripp dit då kontot plundras till förmån för olösta försäkringsfrågor för att fuskbygget är fuskbyggt. Jag hatar ordet fuskbygge.. 

Så länge är drömmarna om mitt hem bara drömmar, men fina drömmar.

Här är en:

Unge?

 Rama satt och gjorde ljud uppe på farstutaket. Så jag gick ut för att se så det inte hänt henne något. Då satt den här vråken på taket och glodde. Vet inte om det är hennes "man" eller en årsunge? Jag har inte hört henne göra det ljudet förr. Jag skrämde såklart iväg båda med min närvaro. Men nu hör jag att de är där igen.

Rallarros med lite ovanlig färg

 

Och så en vanlig