Omsorgen trasslar och slingar sig för att jag inte skall få mina beslut. För man kan ju inte överklaga något man inte har fått se.
Mer om det här senare, men nu är anmälan om detta skickad till rätt instans i alla fall.
Anledningen till deras slingrande är sannolikt att jag fått lite juridisk hjälp och gjort mina ansökningar med både begäran om och bidrag till orsaksutredning.
Orsaksutredning vill kommunen inte ha, för det skulle ju då komma fram till vad som skulle vara orsaken till min ekonomiska nöd, nämligen deras fuskbygge.
Men jag har hittat fler vägar, avslöjar inte det här av förklarliga skäl... än.
Varje kontakt med kommunen gör att jag mår för kass för att försöka komma ikapp efter depressionen. Men jag kan inte låta deras fuskbygge dra ned mig mer nu och måste få ett stopp på eländet. Det är bara jag och två duvor kvar här nu, resten har decimerats på grund av min förtvivlade situation. Och jag mår kass av det också.
Men jag kämpar på, och en dag kanske det kan bli en tur till mitt hem, Tromsö. Jag har ju effektivt avhållits från någon som helst semestertripp dit då kontot plundras till förmån för olösta försäkringsfrågor för att fuskbygget är fuskbyggt. Jag hatar ordet fuskbygge..
Så länge är drömmarna om mitt hem bara drömmar, men fina drömmar.
Här är en:
