Godmorgon, klockan är 05,45 och jag sitter i sängen med en kopp kaffe. Min lilla värmefläkt står på golvet riktad mot sängen. Den står på halvfart då den annars luktar bränt.
Jag vågar inte ha den igång när jag sover eller när jag jobbar ute så jag får helt enkelt ordna det så att jag kan sitta och vakta den emellanåt. Och då jag har timpris för att överhuvudtaget kunna ha el så kör jag den bara när det är billigast såklart.
Detta gör att jag får anpassa mig helt och hållet efter elpriset med att ha på den och sitta och vakta. Och att bara sitta där är ju inte min grej utan jag försöker samtidigt samla mig för arbete med bevismaterialet, skriva/svara på mejl kopplade till det här förfärliga ärendet och då såklart också må dåligt.
Utöver det så fryser jag typ nästan alltid utom på sommaren när det är varmt av sig självt.
All min kraft är borta och rent fysisk är jag numera ett vrak. Det som ställer till med detta är panikattackerna och olika autistiska attacker man kan få i samband med panikattackerna och även utöver dessa. Vad som sätter igång allt detta är när något blir övermäktigt i stress och rädsla.
I mitt fall ofta ren skräck då jag vet budskapet från kommunen: Vi har byggt detta, vi har satt en pengaslukarmaskin som automatiskt slukar din pension varje månad och tar pengar från ditt hus så det också skall rasa, och vi kommer fortsätta, vi kan fortsätta fråga om du nu är mogen för den där ambulansen så du kan bli tvångsinlagd för att du mår dåligt så du kan komma hem som "frisk" till ett tömt hem och djuren omhändertagna där omhändertagandet resulterat i en hundratusenkromnorsräkning.
Detta är mitt liv, jag har ingen utväg, jag har ingen chans att stoppa det, döden kändes som den ende vettiga utvägen när jag hade min depression. Jag låg i sängen i två år och fick ge bort mina hundar, har två vuxna kvar. Jag tror att det dock var bra att tvingas släpa sig ut med dem en stund, ibland för att bara sitta ned och se dem leka.
Företaget fick hastigt lämnas till god man för avregistrering (vilket han inte gjorde och satte mig i en ännu sämre situation, men det visste jag inte då), hela mitt liv med hundar var slut. DET kan ni försöka tänka er vad det gjorde med mig också. Plus företaget i sig som jag lagt så mycket på. Slutnotan på detta fördärv i sig vill jag inte tänka på. Och kommunen är ju såklart oskyldig, både till skadorna på mina händer i fuskbygget, pengarna som fuskbygget slukat, alla fel som god man gjort (som jag starkt misstänker att en viss överförmyndare manat fram när jag lyssnar på inspelningarna) som i sin tur kostat många hundratusentals kronor.
Så nu sitter jag här, totalt överkörd och rånad, medan kommunen tycker att det dessutom skall fortsätta genom allt jag betalar på fuskbygget för att försäkringen inte tar det för att det är fuskbyggt, smaka på den du. Varje månad framöver skall det fortsätta så, enligt kommunen är räddningen att sy in mig på psyket förr eller senare för de vet att man inte orkar hur länge som helst.
Jag mår dock mycket bättre nu efter att ha behandlats för min senaste depression och fått ett hopp genom möten som varit och att jag hittat ännu mer bevismaterial, fått stöd och kontakt med boendestöd, kontaktperson, bra läkare, vårdsamordnare och jurist.
Bevismaterialet är både omfattande och tydligt, ja rent av klockrent. Så detta håller mig vid liv. Jag har gjort en formell ansökan om Ex gratia ersättning och uttryckte det såhär: Räkna lågt, ta inte med eventuellt skadestånd för lidande utan bara faktiska kostnaderna. Jag vill bara ha överlevnadsbara förhållanden.
Och betänk att det här fuskbygget var del i ett skadestånd för att jag satt i husarrest med ett x som kommunen skulle ha att "jobba på kenneln" och som spårade ur på ett förfärligt sätt som gjorde att jag fick leva på flykt i många och långa perioder utan hjälp från myndigheter, jag höll på att dö ute på vinteren. Det tog 2,5 timme att gå till stan för att tigga pengar på omsorgen som sa nej och två och en halv timma hem utefter e-20 med all skvätt från långtradarna för att komma "hem" för att få stryk igen. Ofta sov jag på rastplatstoaletterna i anslutning till e-20, hungrig, utan sängkläder, smutsig, blöt, kall och rädd. Gänget som ockuperade mitt hem hånade mig, likaså fick jag alla möjliga hånfulla kommentarer ifrån myndighetspersoner när jag förtvivlat sökte hjälp. Utan familj och vänner stod jag där helt skräckslagen och förkrossad i många år.
Bild från Bing image creator
Jag vill bara att plågan skall ta slut, att jag kan slippa smärtan varje morgon när jag vaknar när skräcken slår till mig som en kanonkula i magen. Kunna ha min pension i fred så jag kan lägga det som skall läggas på huset, bilen och mig själv varje månad, inte bara få det slukat av kommunen.
Att kämpa mot sådana här krafter, där de slipper "kämpa" utan kan göra detta på betald arbetstid medan jag får ta nervtabletter för att kunna hantera deras mejl och liknande för att sedan få resten av dagen förstörd av extrem trötthet, ja det blir ju en ojämn kamp. När jag får mina smärtsamma attacker så tas mina krafter för flera dagar. Så nästan all min tid går till kommunen.
Jag känner mig som deras underhållning och oavlönade tvångsarbetare med långa dagspass och nattlig jour.
Bing image creators tolkning av saken:
Nu vet jag att det finns bra människor där inne på kommunen också, så jag vill påpeka att jag ser dessa också. Det är bara att just personer som haft ett privat agg mot mig har haft hand om mitt ärende och färgat folk omkring sig till att vända sig emot mig med hjälp av lögner. Det kan ju inte de som blivit ljugna till rå för. Och dessutom har dessa få hatiska personer (som jag har inspelningar i mängd på som bevisar detta bortom all tvivel) faktiskt haft mandat att bestämma över de som velat väl.
Så all kärlek till er som är ärliga i detta, jag har mött er och ni har förlängt mitt liv.
Nytt mejl på morgonen:
Och här är dokumentet jag vill att hon svarar på min fråga om:
(bilderna är klickbara så man kan se dem i stort förmat)
Klart och tydligt men ej besvarat någonsin och ej heller utrett någonsin. Men jag får frågan om om de "nu skall ringa den där ambulansen" när jag på telefon ville ha en förklaring.
Inspelning finns på www.racy.se
Nu ska jag duscha, såhär kan det se ut:
Sedan skall jag till stan och sätta upp lappar med adressen till hemsidan och den här bloggen.
.jpg)
.jpg)