Ni som plågar mig, jag kämpar varje dag med att förlåta er personligen för vad ni gör. Hoppas det betyder något.🧡Hoppas att ni kan tänka om och stoppa det här. Jag ber för egen del om ursäkt för alla gånger jag under enorm stress, i skräck och ilska och med panikångest attack samt svåra skakningar dykt upp hos er, skrivit och ringt för att försöka få stopp på återkommande katastrofer kopplade till det här ärendet. Ingen hjälp "oavsett konsekvenser" (era ord, Inspelning finns) REKLAMERA BYGGET!
Utöver en lokal reaktion eller hudutslag kan personen få
feber
allmän sjukdomskänsla
trötthet
huvudvärk
lindrigt illamående
förstorade lymfkörtlar nära injektionsstället.
Ovansående är reaktioner på stelkrampssprutan. Risken för dessa reaktioner ökar om man tar sprutorna för ofta. Det har jag gjort för det var inte alls länge sedan jag fick en.
Jag har varit ordentligt illamående, trött och haft en rejäl huvudvärk sedan sprutan. Känner mig risig. Så jag gick in och kollade om det kanske kunde vara sprutan jag reagerat på, och det verkar ju så enligt ovanstående.
I dag är sista dagen att lämna in alla skrivelser och inspelningar gällande Telia som vill råna mig på pengar för tre bredbandsabonemang (!), Jag ska bara ha ett förståss men dom är svåra att sloss mot, som tur är har jag bevis i form av inspelningar men det är många långa timmar att gå igenom, har trasslat med detta i över en månad nu. Båda tummarna värker, jag skakar och fryser men jag skall ta mig igenom detta också.
Hoppas ju på svar från flera håll nu, både omsorgens utredning på fuskbygget samt ekonomisk hjälp att driva kostnaderna för det med all extra el just nu. Väntar också på svar från försäkringsbolaget vad gäller advokaten. Blir galen av att vänta men har ju "som tur är" fullt upp med skrivelsen som skall vara klar i morron, min panikångest samt det faktum att avloppet är fruset, och tidvis även vattnet så dusch och tvätt är delvis omöjligt. I synnerhet med två trasiga tummar blir det svårt att nödtvätta för hand också. Mitt hem och min kennel får ligga på is så länge men kämpar fortfarande för att klara mig ur det här situationen.
Tummen blev genomborrad av en insexbits, en sådan bits är helt platt i framkant så ni kan ju tänka er vilken kraft som skall till för att gå igenom tummen. Inte bara in i tummen. Vid utgångshålet hängde köttslamsor ut och det blödda mycket kraftigt så jag tror inte det sitter något kvar i tummen. Bitsen sitter kvar på min skruvdragarmaskin.
Smärtan är obeskrivlig.
Det inträffade är fel på så många plan.
Jag jobbar på en tillfällig hönsgård för att försäkringsfrågan kring branden inte lösts.
För att papper och bokföring slängst av god man
Gode mannen som jag fick när jag flydde från ett mordlystet x som slaktat hela mitt förra hem, hela min förra kennel och jag blev undernärd och låg på sukhus.
Jag går ut och jobbar med dessa nödbyggen mellan passen med viktiga skrivelser angående ovanstående. Eftersom jag får panikångest av pappren jag kämpar med så får jag avbryta när detta börjar. Då skakar och gråter jag men utejobbet lindrar detta.
Jag skruvar upp nät på hönsgården, hängandes två meter upp med handen i tre fingrar i överliggaren (vänsterhanden), håller skruven med tummen och pekfingret, skruvdragaren i högerhanden med den trasiga högertummen. Slinter när jag tar i för att bitsen inte skall slira i skruven då träet var väldigt hårt.
Vad gör ni andra under storhelgerna?
Jo och by the way: Kommunen svarar inte ens på mina vädjanden om hjälp med tvätt och dusch efter att både vattnet frusit och avloppet frusit. I den OISOLERADE tvättstugan dom ställt här och som jag ÅTERBETALAT lånet till dom för. Jag är stressad, förkrossad och rädd för hur detta skall gå.
Fallet har överlämnats till Länsstyrelsen för granskning så nu hoppas jag på någon form av rättvisa, det vore sååå underbart.
Jag ansökte om nödhjälp av omsorgen till antibiotikan och förband. Fick ett fräckt svar med en lång radda saker som jag skulle inkomma med, diverse intyg från bank osv. Hur skulle jag hinna det? En del saker vet jag inte ens hur man gör för att kunna vaska fram till dem. Det lät som att jag ansökte om socialbidrag, vilket det ju såklart inte är.
Detta fick dom till svar från mig, det skall bli intressant att se deras reaktion
Tackar så hjärtligt för hjälpen...
Ni får göra så många undersökningar ni vill givetvis. MEN vad har det med saken att göra? Att ni har sett till att allt detta har skett vet ni mycket väl själva. Ni har själva besiktigat huset. Jag har vare sig fått besöksprotokoll eller ens ett uttalande från mötet/besiktningen, varför?
Om jag åsamkade eran byggnad skada och ni ville ha ersättning för skadan och dom extra kostnader som det fört med sig, skulle jag då kunna begära att ni inkom med alla era uppgifter för att ni skulle kunna få ersättning av mig?
Jag vill ha alla mina dokument som jag beställt, i synnerhet dokumentet från mötet där ni ville kontrollera att hundar var skjutna för att lånet skulle komma till.
Jag förstår att detta är helt komplett galet som ni håller på med mot mig, och man kan undra varför? Av gänget ni höll nede på min kennel, vilka ville jobba? Jo bara jag, men ni lät mitt jobb bli förstört trots att gänget jobbade mest med att få slippa jobba ungefär. Jag gick heltidsstudier under tiden dom trakasserade mig och vilka av dom gjorde något sådant för att kunna jobba? Nej dom stal, knarkade, misshandlade mig och djuren och ni tittade på! Otaliga djur fick lida, säljas för knarkpengar och många dog. HUR kan allt detta få hända? Och HUR kan man då lova bot och bättring med lånet och min flykt till mitt lilla torp för att klara livhanken. Och HUR kunde man då avsluta arbetet, låta mig betala tillbaka lånet och inte göra färdigt? Så att en tvättstuga skall stå där utan isolering? HUR kan ni komma undan med att stå för den extra elkostnaden? Och skadorna i samband med detta?
Jag skall köra in min bil, laddad med lappar om hemsidan. Den kommer inte hit mer utan ni får göra som ni vill med den men den lär ju väcka uppmärksamhet innan den forslas bort i alla fall. Det här förfärliga ni håller på med måste få ett slut nu. ALLT som har med dessa skador kommer köras in till er, bit för bit tills det blir ordning. Tänk att ni hade för avsikt att låta mig vara utan min antibiotika. Och det mest skrattretande är att skadan kom till av den anledning den gjorde. Detta står nu i bloggen och kommer ut på förstasidan på hemsidan i mån av tid och ork. Två skadade tummar till följd av det där fuskbygget, bara det borde ni vara skadeståndsskyldiga för.
Nu finns antibiotikan hemma, fick tag på den i sista stund. Även förbandsmateriel. Skakande och gråtande inne på apoteket på grund av er nedvärderande och fräcka behandling. Som att det handlar om socialbidrag? Ellerhur? Ni VET ju vad det hela handlar om... Man undrar ju vad som driver medmänniskor till sånt här.
Ja så kan det gå när man försöker jobba mellan skrivelserna. Just dessa skrivelser, som ju är min ende chans till att rädda mitt liv, ger mig svåra panikattacker. Det är precis därför jag sökt hjälp med att kunna hantera dom. Fått hjälp, hjälpen har fått betalt men tycker nu att han inte har tillräckligt betalt för att göra skrivelserna. Så vad gör man?
Jobba med dom så länge det går, när attackerna kommer (med skakningar och tårar till en början) så får jag avbryta. Då kan jag ägna mig en stund åt mitt eget jobb alternativt någon av alla extrajobb med nödbyggen och nödåtgärder (som blivit följden av kommunens agerande och som jag ju gör skrivelserna för att kunna återställa). Rundgång..
Men går man ut och jobbar medans en attack är på gång så kan skakandet och gråtandet ställa till det för en. Eftersom min högertumme sedan tidigare är skadad i ett fall i kommunens fuskbygge kan det hugga till av smärta i den, det var vad som skedde här. Denna gången var det sista skruven. Så jag hade slitit med att sätta upp finmaskigt när uppe på, och runt hönsgården (som ju är en hundgård dit dom fått flytta under utredningstiden för branden, innan det förhoppningsvis byggs upp igen och dom kan flytta "hem").
Fågelinfluensa
Det är ju fågelinfluensa nu och då måste man skydda dom från småfåglar som vill åt deras foder, därav nätet. Jag matar dessutom vildfåglar på annan plats bredvid huset för att ytterligare minska risken.
Taket och sidorna är nu helt täckta av finmaskigt nät, nät som är av den arten att småfåglar (eller höns) inte kan fastna i det. Inget bärnät eller liknande. Dessutom är nätet på framsidan svart/mörkgrönt så man ser fåglarna och dom kan se ut ordentligt. Jag blev nöjd, så när som på händelsen vid sista skruven.
Och givetvis ledsen för att det här skall behövas, hade kommunen skött pappren dom i förtoende fick hand som så skulle försäkringsfrågan varit löst för länge sedan och allt extra slit och skador skulle kunnat undvikas.
Efter många timmars intensivjobb med eldande och övervakad specialuppvärmning med diverse riktade fläktar kunde jag äntligen få igång vattnet! Så härligt! Men det lär ju bara vara några dygn. Så jag passade på att tvätta. Jag tvättar för hand ute i plastbaljor och med den skadade tummen klarar jag tyvärr inte vrida ut kläderna ordentligt. Därför måste dom hänga ute. Men bättre än inte ha rena kläder i alla fall. Några paltor tar ett antal timmar men nu är det klart, puhhh. Det vill säga att morgondagens beklädnad lär vara begränsad men i övermorron så.. Jag behöver inget gym-kort just nu i alla fall. En dusch blev det också. Jag brukar inte önska folk ont, men i det här fallet måste jag erkänna att damerna som satt mig i denna situation med fuskbygget borde få sig en hel månad med utomhus-duch, utomhus-tvätt (med värk i sin högertumme) och ett panikartat slit för att ens få lov att göra allt detta, annars får dom inte vare sig duscha eller få rena kläder.
Min verklighet sedan över trettio år tillbaka.... och ibland ren tortyr
Avloppet lär ju vara fruset till i vår antar jag, så det blir detta kämpande för att kunna duscha och tvätta mellan vattenfrysningarna. Tjoho, livet leker
Nödlösningar för nödlösningar. Haha det är verkligen skrattretande vilket extrajobb man får av att ha nödlösningar. Helt färdig efter denna dagen och fortsättning följer i morron. Nu såg jag en vessla förut precis bakom vaktelgården. Och just för att vaktelgården är en tillfällig nödlösning under tiden det trasslas med försäkringspapper så blir jag ju såklart livrädd att den skall komma in och döda vaktlarna. Dom dödar alla om dom väl kommer in. En vaktel flög ut i går då det högg till i tummen precis när jag lyfte på locket till deras lilla hus för att plocka ägg. Bara ett ögonblicks ouppmärksamhet var nog. Men senare på kvällen fick jag i alla fall tag i henne. Mycket letande, vakande och spårsökande men till sist så. Det är en mardröm att städa hos dom men är noga att det blir gjort. Inte har jag fått tillbaka min grep heller. Hönsgården ser förfärlig ut nu med taket som hänger åt alla håll. Det är bara skyddsnätet i plast som hänger men det var för att få bort snön på det. Det fick hänga kvar tills i morron då det ju skall komma mer snö och hönsen ändå är inne. Och så det här med vattnet.... Jösses... Orkar inte ens berätta allt, men med eld kan man i alla fall få vattenutkastet utanför att vakna till liv. Men duscha och tvätta kan man inte för allt annat är fruset. Även tvättmaskinen. Får väl se hur mycket som gått sönder sedan. Men ALLT som skadats vet jag precis vart det skall ta vägen i alla fall. Tummen värker (skadad i fuskbygget och fortfarande inte läkt efter drygt ett halvår), gör ont att vrida ur vattnet på tvätten när man tvättar för hand så det är mycket lidande bara för att dom förhalar och krånglar med reklamationen.
Nu ska jag måla nån halvtimma och försöka ta det lite lugnt innan jag nattar
Ja så går det med oisolerat på vintern. Tack Skara kommun, hoppas det glädjer er att jag återbetalat lånet till er i sin helhet och jag fått ett fuskbygge utan dess like av er. Som ursäkt för åratal av husarrest som ni fixade åt mig sa ni en gång. Tänk vad hundar som dog i knarkarnas händer, tänk vad jag blev av med allt jag ägde och hur knarkarna fick hjälp och insatser men jag kalla handen. När jag flydde hit ut till mitt lilla torp lovade ni att hjälpa till. Det blev inte så bra. Nu står det ett pumphus/tvättstuga som mer eller mindre fungerar som en stor pengaätar-maskin och dessutom tar enormt mycket tid. Prova själva någon gång, gå ut och ta en duch ute på gården med trädgårdsslangen, ställ er sedan och tvätta för hand och kom på att det inte går att vrida ut vatten för hand såpass att man kan låta tvätten torka inne. Några paltor tar en halv dag att få riktigt tvättat. Massor av saker har blivit förstörda i regelbundna översvämningar pga felbyggda vattensystem. System som inte kan visas upp några besiktningsprotokoll på, och hur är det med elen och avloppet? Ingen vet och därav omöjligt att sälja fastigheten. Jag vill fortfarande ha protokollet från när ni begärde ett antal hundar skjutna som motprestation för lånet. Jag har fortfarande inte fått betalt för dessa hundar. Inte heller för dom tre valpar som förolyckades i fuskbygget. Ni har inte bara en persons ekonomi och mående på halsen, ni håller även på att fördärva ett fungerande företag.
Kallt och vackert. Kylan blir dyr med elen, både den el som är frivillig och den som inte är det (ja fuskbygget såklart). Mycket pengar gick åt till skrivelserna, så det blev att ta ut lite förskott och köpa lite enklare mat för några dagar.
Klockan är mitt på dagen, det blir att greja lite mer med djuren och sedan sova. Är helt slut efter skrivelserna som ju inte ens blev som jag ville bara för att det är så bråttom. Påt igen i dagarna som kommer. Ytterligare en ny skall vara inne första veckan i Januari så det blir dygnet-runt-jobb. Men nu finns det en advokat som tar hela fallet, inte bara delar av det och DET kan man leva på i alla fall, bättre än julmat. Fast det kostar en bit över 2000 kr pr timme så det vill till att göra skrivelserna själv och bara få dom korrigerade mer eller mindre.
Fortfarande inget svar om tvätt, får gå runt i stinkande arbetskläder.
Detta kom upp som ett "minne" på facebook. Ja inte bara att Sveaskog vägrar betala mig för taket, farstutaket, skorstenen och mycket stora hjulskador på trädgården i samband med detta. Dom ville glatt ha virket också. Snickeran som gjorde i ordning farstutaket ville ha lön, så när Sveaskog inte betalade för lagning av farstutaket så ville kronofogden ha min bil istället. Käckt
Samtidigt får jag be om anstånd med skrivelsen som skall vara inne på Onsdag gällande min egen misär. Som just omsorgen ställt till med.
Fuskbygget dom lurat på mig kostar stora pengar, varje dygn och en hel massa extra jobb. (avloppet frusit, tvättmaskinen kan inte tömmas, kläder förstörda, tvättar för hand i dag, bara ett exempel bland många).
Dom slingrar sig, gömmer papper, ljuger att inte lånet eller pumphuset/tvättstugan fanns (tills andra hade anteckningar, DÅ erkände dom att det var så) Fortfarande inga papper på vare sig avloppet, så det går fortfarande inte att göra något trots att det är akut, och senaste vädjan om att dom själva tar ansvar för sitt bygge blev besvarat med ett NEJ. Inte heller vill dom betala den extra strömmen som går åt till att skydda vattensystemet från att frysa i detta OISOLERADE fuskbygge som dom ställt här på gården...
Ta chansen att köpa ett konstverk av en blivande konstnär som antingen blir manglad av Skara kommun eller klarar sig undan ett försök från dom att mangla mig.
Jag utbildar mig fortfarande och kan på intet sätt kalla mig för färdig konstnär, men någonstans skall man börja och jag tycker jag lär mig i bra takt trots allt. Denna varg skall bli roligt att göra färdig en dag. Ett kul projekt i alla fall och alla hot mot mig och kenneln är som bortblåsta den stund jag är i min skaparbubbla
Ja tänk att man skall behöva göra sig av med kenneln för att kunna försvara sig mot dom här människorna. Kennelnamnet blir ju kvar och dom tre hundarna jag har, samt foderhundarna. Så rent tekniskt är ju den biten som förut. Men företaget skall skötas ordentligt och det hinner jag inte när jag skall vara både grävande journalist och advokat i ett gigantiskt fall som kräver timmar och åter timmar per dag. I tillägg går det åt massor av tid för handtvätt då avloppet till tvättmaskinen fryser vid minsta minusgrad och är igentäppt länge även när det blir plusgrader. "Frostfritt djup" har nog missats en aning...
Och så länge dom inte får fram pappren på det hela är det ingen som vet något och jag som betalar i form av extra tid och pengar.
Att få nej på begäran att få ersättning för den extra ström som går åt till deras oisolerade pumphus är för mig ofattbart. Att dessutom slingra sig på ett så elakt sätt och kalla det för att jag måste söka om socialbidrag till detta är ett rent hån. Kalla det vad ni vill, men lös det! Och låt mig reklamera det hela så det blir ordning tycker jag.
Svårt att vädja när man blir illa behandlad, man vill helst bara peka på paragraferna och säga "lös det"!!!
Jag mår hemskt dåligt av denna långvariga och fruktansvärda behandling men det är bara att kämpa vidare. Fokus på media, sprida hemsidan, ut med fler inspelningar, köra in med förstörda saker osv parallellt med det juridiska arbetet.
Det går åt mängder med värmeljus och el för att inte vattnet skall frysa. Eftersom även golvet i tvättstugan är oisolerat så blir det ju is på det även om jag har fläktar igång när det blir tillräckligt kallt underifrån. Vattenslangen hade frusit, likaså min högtryckstvätt så jag får ju då lite panik med vattenrören och får ställa ljus direkt under dom. Fläktarna går ju inte att ställa så dom värmer golvet, det blir än mer brandfarligt än ljusen. Pengar pengar pengar. Tack Staten för att ni lurat mig att återbetala lånet för detta fuskbygge!
Då blir det att lappa hela stan med blänkare om hemsidan. Mängder av lappar, mängder av visitkort är förberett. Nu har det minsann gått för långt. Inte ens en reaktion på mina brev, trots att det hela är akut och trots att dom varit här och själva konstaterat vilket fuskbygge deras tidigare kumpaner lurat på mig. Och så dom kastade pappren då, som ytterligare försvårar reklamationen. Ni fattar väl att alla fattar att ni då hade en del att dölja?
Nu skal det fram! Sorry men jag är så illa tvungen. Det är inte ont menat, men man kan helt enkelt inte göra såhär mot folk.
Får försöka få tid att lägga in alla förberedda sidor på hemsidan också mellan alla skrivelser, yttranden och tingsrättsförhandlingar kring samma ärende.
Jag som skaffat ett litet billigt boende och bara ville driva min kennel i lugn och ro. Jag har istället blivit brutalt grundlurad och utnyttjad, skador på mitt hem för hundratusentals kronor går inte att få ordning på av den enkla anledningen att pappren som överläts i förtroende nu är borta. Ska myndigheter hållas med sådant?
Och dess värre, allt detta för att jag TIDIGARE grundlurades med åratal av gratisarbete med den där "placeringen" på kenneln från kriminalvården som krav för att jag skulle få hjälp att återstarta mitt liv efter att ha gått isär med en kriminell narkoman som jag inte ville ha med att göra.
Jag som aldrig har pysslat med sådant har fått betala dyrt medan han och hans kumpaner fått hjälp av myndigheterna.
Altså... allvarligt???? Hur tror ni jag mår, efter över trettio år av gratisarbete, hån, rån, beskjutning, liv på flykt, bo i skogen, se djuren slaktas, säljas för knark, betala skulder för förfalskade bilpapper, fråntagen allt jag ägde, fly hit till mitt nya boende med löfte om upprättelse och sedan bli totalblåst igen?
En himla massa tid ödslat på Telia och att dom vill ha betalt för TRE bredband. Vilket snärje att lyssna igenom inspelingar i mängder och skriva ihop saker till Tingsrätten ang detta. Tur man varit klok nog att spela in i alla fall. Fortfarande smärtor i musklerna efter muskelutmattningen jag fick, och blev bokstavligt golvad av. Men inte så konstigt efter föra veckors konstant skakande. Vilket lidande, bara för att hämnas på mig med den där förvaltar-grejen. Jag hade inte behövt vara så rädd, för enligt advokaten skulle det ju inte ha en chans att gå igenom. Det fanns inte ens ringaste chans ju. Han sa flera gånger att han aldrig sett något liknande och att det var ett "fult drag". Så när man vet anledningen, att dom ville bunta ihop mig och ta alla bevismaterial med detta som svepskäl så känner man sig inye kaxig kan jag lova. Vilken skräck, dag som natt.
Nu är yttrande mot Telia klart, yttrandet mot kommunen klart och nu vankas yttrande mot kommunen fas två till länsstyrelsen. Ja du store tid, tur man har lite hjälp på tråden annars skulle jag inte klarat detta.
Besked från kommunen ang fuskbygget att de inte har något besked kom en gång till nu... Man undrar..
Besked från kommunen ang kastade papper och försäkringsfrågorna kom också för andra gången, att de jobbar på så fort de kan... Man undrar igen...
Jag har knackat is från kärren i flera dagar, med mina smärtor är det besvärligt även om det blir bättre sakta men säkert. Det går inte att öppna huven till förvaringen av foder och strö pga all is som sitter bergfast. Så nu är det foder i hallen igen, bra tycker mössen
Och vore det inte för kastade papper så vore ju uthuset i ordning nu så slapp man bekymren med både kärran och mössen i hallen.
Det står nu tre fläktar och dundrar i det oisolerade pumphuset. Så glägligt nu när strömmen kostar fantasisummor!
Och det förhalas och förhalas från kommunens sida. Men HALLÅ! Jag har betalat för ett fuskbygge som tippat bakåt, är felbyggt och oisolerat och dessutom inte ens klart... ge er nu, jag måste kunna få reklamera detta!
Nu ska jag börja leta upp Sveaskogs-inspelningarna också så får man gå till doms mot dom också, jag hinner inte ha ett liv
Nu vädjar jag verkligen om hjälp i min mycket akuta situation. Vattnet har frusit, vintern är på väg på allvar och pumphuset/tvättstugan är fortfarande inte isolerad och det är översvämning i den, den har även tippat bakåt. Hela bygget är ett fuskbygge. Ni har själva besiktigat det. Jag har återbetalat lånet, nu måste jag kunna få reklamera detta. Vad är det som händer? Det är över en månad sedan besiktningen och inte ett enda papper som är av nytta för försäkring eller reklamation har kommit fram, trots att ni begärt att ha hand om mina papper under bygget. Var är pappren? Hur är det med besiktning utan vattnet? Elen? Avlopp? Varför kan jag inte få detta reklamerat? Vem skall betala för alla varmluftsfläktar som står och dånar där ute? Elen är inte gratis just nu. Snälla, någon måste hjälpa mig även om fallet blivit komplicerat, det är ju inte mitt fel.
Jag har upprepade gånger försökt få hjälp, i går blev jag till exempel kopplad runt in absurdum i mina försök att få svar.
Ja den här cirkusen med kommunen undrar man vart den skall ta vägen. Jag har i dag ringt ansvarig chef som skulle ha hand om fallet inne på kommunen. Hon svarar inte. Jag ringde henne för en månad sedan och la ett meddelande. Hon vet vad det handlar om och hur bråttom det är. Två personer har varit här och besiktigat pumphuset/tvättstugan som jag kallar för ett fuskbygge. Den 11 Oktober var dom är och VET att det inte är isolerat, VET att det nu är minusgrader, VET att dom slarvat bort pappren och VET att jag återbetalat hela kalaset. Att allting inte ens har blivit färdigställt och jag inte får några som helst papper på bygget bryr dom sig inte om. Inte heller att INGA försäkringar gäller på vatten/avlopp/fuskbyggets tak, väggar osv innan dom fått fram pappren.
Det står fortfarande bakåt-tippat med massor av vatten i bakkant, det blir nog bra när det blir kallt...
I dag gav jag mig inte, jag SKULLE ha teg på den där ansvariga chefen. Jag ringer, hon svarar inte. Jag ringer och hon svarar inte men jag berättar för receptionisten hur akut det hela är och hon skulle se till att rätt dam hörde av sig. INGEN har ringt därifrån och nu är klockan 15,40.
Jag ringde igen och blev kopplad runt såpass mycket att dom jag kopplades till inte hade en aning om varför jag kopplades just till dom. Vi försökte gemensamt utröna det hela men det var bara att konstatera att "något mystiskt fel" inträffat igen...
Nu dundrar två fläktar där ute så att vattnet inte skall frysa sönder, jag skall gå ut och lägga hundbäddarna utefter dom oisolerade väggarna och dörrarna för att hjälpa till att rädda det hela, som jag brukar göra. Alla dessa hundbäddar, dyra sådana är nu trasiga av detta. Dom får kastas ut på backen varje gång jag skall hämta vatten, duscha, tvätta, hämta verktyg osv.
Jag sliter blod här med alla extrajobb på grund av deras hantering av ärendet, förlorar massor på kenneln, får inte skött mitt hus på det sätt jag vill och mår dåligt av det hela. Medans dom har välbetald lekstuga...
Norrlandsbilar, MB compact. Tanken var att göra dom i ordning under tiden jag gick på fordonsteknisk och sedan sätta en i trafik och sälja en. Jag blev istället av med båda innan dom ens sattes i trafik. Hittade dom sönderslagna när jag kom hem en dag. Inte många compactusar man ser med så fina skärmar mm...
Denna huv togs bort från skorstenen av kommunen när dom skulle bestämma hur och vad som skulle göras med huset. Då trodde jag fortfarande att dom menade väl och ville ersätta mig för mångårig husarrest där dom satt mitt x att jobba på kenneln (efter att vi gått isär), det spårade ur rejält, riktigt rejält. Och jag har ännu inte fått ersättningen. Huven sattes inte tillbaka.
I Tisdags förra veckan kom ju glädjebeskedet i ett delmål. Efter att ha skakat natt som dag i fyra veckor började kroppen lugna ned sig. Jag såg ju alla skräckscenarion framför mig som jag hade blivit varnad för och kunde inte släppa det för en sekund. Men under veckan blev jag dålig, såpass att jag blev ordentligt rädd och ringde vårdcentralen på Fredagen. Där fanns inga tider, så jag blev aldrig uppringd igen. Jag blev bättre på Söndagen men Sedan sämre nu under veckan. Det var som att musklerna inte kunde syresätta sig, jag fick lägga mig ned på golvet vid ett tillfälle och då ringde jag vårdcentralen igen. Efter att ha berättat hela historien sa hon stensäkert: Det är muskelutmattning! Jag skall hämta medicin i morron på apoteket. Om jag får loss bilen. För nu regnar det och sedan skall det bli snö och is. Och allt som varit i bilen vid Norgeresan ligger i sopsäckar i en stor hög så jag hittar inte bilens skyddspresenning... Skit...
Tack skall ni ha ni som ställt till med allt detta
Skakat i fyra veckor, varit tvungen att ha allting kvar i bil och släp i händelse av att jag behöver sätta mina saker i säkerhet efter hotet om att det skulle bli taget. I Tisdags när beskedet kom att jag skulle slippa det hotet så insjuknade jag rejält. Skakandet upphörde undan för undan men ersattes av en djävulsk värk. Det var som att jag var full av mjölksyra. Det hela tilltog och Fredag och Lördag var jag så dålig så jag ringde vårdcentralen. Får vänta till Måndag. I dag är jag på benen igen, och bärjade packa ut bil och kärra. KAOS! Väldigt mycket att göra för att få ordning på detta... fy, jag hade liksom inte nog. Koppel, halsband, därav fin-koppel och annat mådde inte så bra av bil-vistelsen. Dom blev bara nedslitna från väggen där dom hängde i hallen för att kastas med i bilen. Allt packades i bilen med en hand dessutom då jag i panik fick ringa runt och ordna djurvakter och få tag på advokaten. Panik, stress, gråt, skräck men kom iväg i alla fall och fick gömt bevismaterial i Norge. Möglet på läderutrustningen kanske går att få bort? När ska jag hinna det? Inga skador går ju på försäkringen heller. Har hittat massor av kläder och annat som är skadat med.
Tänk att myndigheter kan bedriva såhär jobbiga trakasserier mot en enskild och ändå försöka komma undan ansvaret? Vi får väl se under rättegången, dom lär i alla fall bli kända. En person är spindeln i nätet och denne har jag inspelad när hen svartmålar mig, talar mycket grova osanningar och försöker påverka sina chefer och andra inom myndigheter att göra som han säger mot mig. Den detaljen blir nog svår att komma undan i rättegången...
Det finns så mycket jag vill skriva nu, bara ropa ut! Glädjande saker! Men efter många och långa samtal med bland annat Polisen har jag fått klart för mig att det rent taktiskt inte är läge att ymta för mycket. Det kan helt enkelt användas mot mig i rättegången. Så... givetvis håller jag snattran.
Men arbete pågår, det kan jag lova.
Och efter det senaste fula draget från motståndarna, har jag levt i en stress och skräck som varit oerhört påfrestande. Jag har skakat mig, bokstavligen, genom flera veckor. I går, efter ett gott delmål kunde jag äntligen börja andas igen. Men nu har jag smärtor kan jag lova! Spänningar i rygg och nacke, då jag inte unnats ro en minut.
Nu kan jag packa upp kläder och annat som legat i sopsäckar efter flykten till Norge då jag fick gömma bevismaterial bland annat. Jag har varken hunnit packa upp eller velat då jag ju när som helst skulle behöva kasta mig iväg igen.
"Ett väldigt fult grepp" sa advokaten, men det löste sig, och det sa han ju hela tiden. Men uppenbart kan dom hitta på vad som helst för att tysta mig så därav skräcken.
Racystar Yummy. Bild som dök upp som "minne" för tolv år sedan på facebook. Tänk vad jag har fått kämpa för att få lov att hålla dessa blodslinjer vid liv! Och tänk vad bra att vissa av mina hundar hamnat hos så bra folk som förvaltat dom väl så dom kunde få föra generna vidare! Vad hade jag gjort utan er? När resten av kullen blivit förverkad av andra så har flera blodslinjer kunnat räddas på detta sätt.
Gammal pappersbild fotograferad med mobilen. Av "mina" fjäll där hemma i Tromsö. Kan säga att efter fadäsen med varmvattenkastrullen i köket då jag akut fick rädda upp lådor till vinden var inte så bra. Bilderna klarade sig men kikade på dom i förbifarten när jag försökte greja med kläder och annat. Lådorna som hamnat på golvet var invaderade av möss. Lådor med förnödenheter där locket glidit av, likaså. En hel del kläder förstörda. Tråkigt. Haft möss i bilen med och när allt får packas i sopsäckar för flykt blir det inte den ordningen jag vill på det. Mycket hänger jag ju upp för att inte möss skall få tag på det i normala fall. Och det som fortfarande hänger på sina krokar är inte angripet. Vore det inte för smällen i ryggen när jag hanterade ett av nödbyggena i väntan på försäkringspengarna så skulle aldrig detta skett heller.
Men visst är bergen vackra? Fräsch luft och mås-skrik hör till bilden också, vore kul att uppleva detta igen någon gång, om så bara en gång.
Nedan min älskade fosterpappa som lärde mig köra hundspann, tälta på fjället i snöstorm och fiska. Jag hade aldrig klarat mig på flykt i alla år, boende i skogen tidvis om inte han lärt mig allt.
Här har utläggningen av slipers påbörjats inför hundgårdsbygget. Slipersen lägga på en platta av grus med 0-100 i botten under gruset. En grävmasin har innan dess grävt bort jorden ca en meter ned innan 0-100 lades i. Under slipersen finns armeringsmattor. När gårdarna byggts färdigt la jag i vanligt grus, ganska tjockt mellan slipersen. Hundgårdarnas mått är 10*3 m.
På bilden nedan kan mina två veternabilar ses. Mercedes compact båda två. Tanken var att göra dom iordning under tiden jag gick på fordonsteknisk linje. Detta är norrlandsbilar som stått inne och därmed rostfria. Jag förlorade båda under flytten då dom blev sönderslagna
Under alla tråkigheter kämpade jag på med min kennel, det gick bra för mig och lovade gott för framtiden trots alla förluster som gänget jag flydde från orsakade.
Husvagnen jag bodde i under sista tiden på "skräckholmen". Det var kallt på vintern och det bokstavligen rann vatten utefter väggarna. Jag fick avslag på ansökan om fotogen till kaminen för att ha värme och laga mat för det ingick inte i "normen". Och då var det dom själva som satt xet på min kennel för att "jobba" och tappade kontrollen på det hela så jag blev rånad och fick fly med det lilla som var kvar av kenneln efter deras härjningar. Jag var med andra ord låst i en situation jag inte kunde lösa. Trots detta studerade jag heltid.
Ja inte så farligt som det låter men uppslitet hål i botten-nät bjuder ju på ett antal arbetstimmar extra utöver det man gör normalt. Jag har dubbelt nät i en av mina hundgårdar, det översta lagret var det ett hål i och var snabbt tvunget att lagas. Detta är inget en hund kan ha gjort (?) så jag begriper inte vad som skett. Kanske fabriksfel på det? Men det blev lagning av hålet med nytt nät, insläpande av fler liggpallar (helt nya) och såga 80 cm bitar av brädor för att lägga på pallarna så inte tassarna åker ned i springorna och skadas. Och sedan ett gäng skottkärrelass med grus. Tur man har sin trogna offroad-skottkärra! En gammal cementkärra med riktig balans och brett däck så man kan guppa över hundgårdströsklarna lätt. Fyra timmars jobb, vet inte var jag fick krafter ifrån. Sånt här brukar ta en hel dag! Stoppades av regnet (dom där noll millimetrarna som skulle komma i dag..). Grusar klart efter maten. Bra blev det med kupat virke, blir inte så halkigt när ytan blir ojämn. Svårt att få tag på detta virke har jag märkt och inte så mycket kvar av det tyvärr.
Nu blir det spaghetti och hemlagad köttfärssås innan nästa pass
Den här tjejen, Hildur, är från en blodslinje av renrasiga grönlandshundar som jag jobbat med sedan slutet av åttiotalet. Att hon ens finns till är inget annat än ett underverk! Denna drömmars hund, så exteriört korrekt i sina ben och sin kroppsbyggnad. Ordentligt vinklad, rejält pälsad som den arktiska slädhund hon är och med en mentalitet som verkligen är typisk för mina linjer. Snäll, glad, positiv och arbetsvillig, hon älskar att dra.
Tyvärr finns bara hon och hennes syster hemma hos mig. En bror och en syster förolyckades i kommunens fuskbygge och dom vägrar ge mig ersättning vare sig för olyckan eller huset. Jag har försökt reklamera det i åratal.
Det hela började med Tikka, en fantastisk tik som nog än i dag har meriter som slår det mesta. En superhund! Tikka blev min stamtik och jag kommer mer utförligt berätta om hennes avkommor och vad som skedde med dom. Jag har fått uppleva dom mest förfärliga saker och sett dom mest förfärliga syner under tiden på "Skräckholmen". Hundar såldes för att köpa knark, jag blev utestängd hemifrån och fick leva på flykt av rädsla för att bli misshandlad eller rent av dödad av xet och hans kumpaner. Jag sökte förtvivlat hjälp från olika myndigheter men blev rätt och slätt utnyttjad genom att dom höll gänget utanför stadsbilden när dom fick ha sitt tillhåll på min kennel. Jag frös, svalt och var rädd där jag bodde ibland i skogen, ibland hos någon myndighetsperson, ibland på kvinnojouren osv. Tyvärr hände det väldigt mycket tråkiga saker med mina fina snälla hundar under tiden jag inte vågade gå hem. Jag smög in på kenneln tidiga morgnar för att göra så gott jag kunde medans gänget antingen sov ruset av sig eller var ute på inbrottsuppdrag. Tänk om jag fått behålla den och den av dessa valpar kan jag tänka ibland, och vart tog den och den vägen? Men främst, vad driver myndighetspersoner att tillåta sådant? Jag var tonåring utan bekanta eller släkt som jag kunde lita på. Det lidande som uppstod efterhand som åren gick är obeskrivligt, det kommer en del om det i min bok. Med tiden blev xet och hans kumpaner riktigt skrämmande och jag blev bara hånad och fick kalla handen av myndigheterna när jag försökte få hjälp. När man är så ung håller man sig själv skyldig till mer än man bör dessutom, så detta var inte bra. Varje år kämpade jag för att hålla blodslinjerna vid liv genom spillror istället för att få utveckla kenneln som planerat.
Mina tå ungtikar har kommit till trots allt detta och är min allra sista länk till mina blodslinjer.
Deras mamma återköptes för att kunna ta denna kull, då var hon snudd på för gammal för att få en kull och det skulle bara bli en chans. Till råga på allt visade det sig att hanhundsägaren släppt in deras mamma till en helt värdelös hane som jag definitivt aldrig skulle avla på. Så det föddes en kull där jag inte kunde behålla några ändå. Det blev till att försöka igen och den här gången var mamman så gammal så hon behövde veterinärundersökas innan parning. Det gick utmärkt och jag parade med en hane från egna linjer och fick dessa, vilken räddning! Och vilket trauma när två dog i fuskbygget! Ja lite reflektioner bara..
I går fick jag, från en del av kommunen ett trumfkort mot den andra delen av kommunen. Undanhållna uppgifter? Det återstår att se, spännande är det i alla fall! Går inte in på detaljer innan jag vet men tydligt är att tänder och svans inte har samma syn på saken i alla fall
Ja det blev ett gäng bilder av båda tjejerna i dag. Tog helt enkelt med dom i koppel en och en ut i skogen och band fast dom medan jag ålade runt med kameran. Det var inte populärt men nyttigt för dom att både får ha egentid och läras ig stå bundna, något mina kan vara lite oövade på ibland. Men dom skall ju klara att stå på en stake-out på både träning och tävling i framtiden så det är bara att vänja sig. Mental och exteriör toppklass på dessa två. Vad synd jag inte fick behålla dom andra två också. (dom förolyckades ju i Skara kommuns fuskbygge som små, därav att jag krävt ersättning för dom som jag fortfarande inte fått, skamligt!)
Fler bilder finns på min facebooksida och kommer ut på min kennelsida under kvällen eller morgondagen.
Typiskt att det skaulle vara molningt när vi fick chans att se norrskenet. Kp7 var aktiviteten uppe i och polarskensovalen låg precis häröver. I kväll regnar det. Bilden är från en annan kväll som ni ser. I dag har halva hönsgården fått tak, hoppas få klart hela i morron. Nu när det är fågelinfluensa i landet behöver man skydda dom extra. Massa extra arbete dock då dom ju hade tak över sin gård i uthuset som brann upp. Och nej, kommunen har inte fått fram pappren ännu så det är fortfarande inte löst med försäkringsfrågan. Men det blir väl bra ändå. Nervöst innan röntgen på mona grönlandshund-tikar. Två att röntga i veckan, blir det ok så blir det valpar. Men jag sparade ju fyra för att vara på säkra sidan eftersom det var min sista chans att rädda blodslinjen. Men kommunens fuskbygge halverade effektivt styrkan för mig. Ledsamt men hoppas på att de två fina ungtikarna jag har kvar är ok på sina leder och klara för avel. Hopi-Dopi och Hildur, måste få till nya bilder av dom till hemsidan. Dom är ruskigt, grymt, riktigt, äkta snygga...
Denna halvdiffusa bild tagen med mobilkamera föreställer två metallbitar sammansvetsade med varandra. Metallen är Aluminium, min favoritmetall att arbeta med och svetsa i. Svetsen är inte en vanlig svets utan Alutite som jag hittade en demonstration av på Elmia och köpte ett knippe för att testa själv. Jag gick då plåt.svets och verkstadsteknisk linje på Katedralskolan i Skara. Jag tog med mig lite aluminiumbitar och alutite in i ett svetsbås och mekkade på egen hand. Snabbt och lätt gjorde jag en T-svets och gick stolt ut till min lärare för att visa resultatet. Det där håller aldrig jämfört med en "riktig" aluminiumsvets sa han! Han tog biten, veckade och slet och veckade för att visa att svetsen skulle spricka. Till slut lossnade en del av den ene biten, men UTANFÖR svetsen, han veckade av själva godset. Med ett halvflin och sitt karaktäristiska mummlande fick jag tillbaka biten... Härligt minne
Det var inte populärt att bara gå med en och en av systrarna yster. Yyyyyl! sa den andre som fick vänta hemma. Men tjejer, matte har ont i rygg och nacke efter smällen och ni behöver öva på att inte vara beroende av varandra. Filmade bara med mobilen, borde egentligen ha tagit med kameran och plåtat dom nu i solen men nu blir det rättegångsförberedelser hela eftermiddan. Alltid bättre att göra onödigt jobb som andra ställt till med än det egna man vill göra...Tjatar jag om det nu igen? Ja fy på mig, men det får ni ta bara
Hoppas kunna få till en röntgen på dessa så man kan ta en kull till sommaren och rädda sina gamla blodslinjer som jag jobbat med i över trettio år. Men när kennelkontot är tömt av kommunen (ja alla nödåtgärder här räknar jag som direkt knutit till dom kastade pappren) så får man slita blod för att få till sådant nu för tiden.
Och efter att jag skrev allt ovanstående öppnade sig möjligheten att göra röntgen på dessa två tjejer så snart jag får en ledig tid hos röntgande veterinär, troligen Partille djurklinik. Vad underbart!!!!!!!!!
Om allt går väl blir det kanske grönlandshundvalpar till våren/sommaren. Fast allting hänger ju på hur det går med rättegången givetvis, men det får man väl tro att det skall gå bra, konstigt annars
För er som kör hundspann är detta självklart vad det är för något. För er som inte har fastnat i hundspannsträsket, detta är ett snöankare. Ja jag ser heller ingen snö på bilden men ankaret fungerar även i grus, lera och jord, till viss del. Den där sista meningen kan även innefatta snö... Man ankrar hundspannet med det helt enkelt och hoppas att det inte sprätter upp. Om det gör det, kan konsekvenserna bli löst hundspann, trassel som måste klippas upp eller snöankarpiercing! Googla på den du.. Är du för lat för att googla så kan jag säga att bli hängande efter ett hundspann med benet sittandes i ankaret och bli släpad baklänges är lite okul. Denna gången användes ankaret till att sätta fast ledarhundarna under inspänning i spannet, en ganska ofarlig syssla för det mesta. Alla andra faror med hundspann skulle kunna fylla en hel bok, fattar inte att jag överlevt detta hunderiet ett helt liv.. Dagens startade spann var inte mitt, utan vilda, snabba tävlingshundar. Mina lunkentussar är mera som fjällens långtradare och för närvarande finns bara två så det räknas inte ens som ett spann. Men när trasslet med rättegången är över kanske jag kan återgå till att ha ett hundspann igen.
La mig tidigt, barnsligt tidigt. Med huvudvärk på grund av all stress. Förbereder en hel massa saker samtidigt. Kämpar med Sveaskog, Telia, och en del liknande saker som måste sättas ihop och skickas in. Och så har jag ju djuren, men numera i en mycket begränsad omfattning för att kunna ägna tid och krafter åt att få ordning med försäkringsfrågorna här.
I morron blir en spännande dag och en del skall förberedas inför den händelsen också. Denna hemsidan är ju dessutom eftersatt så det visslar om det. Massor av material skall gås igenom och läggas ut, både papper och inspelningar. Men jag lovar att det är både tidsödande, stressande och tar en del kraft. Fast å andra sidan är det skönt varje gång man gjort ett pass.
Jag gick upp i natt då det fanns chans för norrsken. Med lite fantasi kunde man ana att det sken bakom molnen men mer spännande än så blev det inte. Tänker på norrskenen i Tromsö, vilka härliga kvällar det kunde bli!
Tänk att få uppleva det igen åtminstone en gång till i livet, får hoppas på det.
.jpg)