Ny lekrunda

 Ja den här cirkusen med kommunen undrar man vart den skall ta vägen. Jag har i dag ringt ansvarig chef som skulle ha hand om fallet inne på kommunen. Hon svarar inte. Jag ringde henne för en månad sedan och la ett meddelande. Hon vet vad det handlar om och hur bråttom det är. Två personer har varit här och besiktigat pumphuset/tvättstugan som jag kallar för ett fuskbygge. Den 11 Oktober var dom är och VET att det inte är isolerat, VET att det nu är minusgrader, VET att dom slarvat bort pappren och VET att jag återbetalat hela kalaset. Att allting inte ens har blivit färdigställt och jag inte får några som helst papper på bygget bryr dom sig inte om. Inte heller att INGA försäkringar gäller på vatten/avlopp/fuskbyggets tak, väggar osv innan dom fått fram pappren.

Det står fortfarande bakåt-tippat med massor av vatten i bakkant, det blir nog bra när det blir kallt...

I dag gav jag mig inte, jag SKULLE ha teg på den där ansvariga chefen. Jag ringer, hon svarar inte. Jag ringer och hon svarar inte men jag berättar för receptionisten hur akut det hela är och hon skulle se till att rätt dam hörde av sig. INGEN har ringt därifrån och nu är klockan 15,40.

Jag ringde igen och blev kopplad runt såpass mycket att dom jag kopplades till inte hade en aning om varför jag kopplades just till dom. Vi försökte gemensamt utröna det hela men det var bara att konstatera att "något mystiskt fel" inträffat igen...

Nu dundrar två fläktar där ute så att vattnet inte skall frysa sönder, jag skall gå ut och lägga hundbäddarna utefter dom oisolerade väggarna och dörrarna för att hjälpa till att rädda det hela, som jag brukar göra. Alla dessa hundbäddar, dyra sådana är nu trasiga av detta. Dom får kastas ut på backen varje gång jag skall hämta vatten, duscha, tvätta, hämta verktyg osv.

Jag sliter blod här med alla extrajobb på grund av deras hantering av ärendet, förlorar massor på kenneln, får inte skött mitt hus på det sätt jag vill och mår dåligt av det hela. Medans dom har välbetald lekstuga...

Mina veteranbilar som slogs sönder


Norrlandsbilar, MB compact. Tanken var att göra dom i ordning under tiden jag gick på fordonsteknisk och sedan sätta en i trafik och sälja en. Jag blev istället av med båda innan dom ens sattes i trafik. Hittade dom sönderslagna när jag kom hem en dag. Inte många compactusar man ser med så fina skärmar mm...

Huven dom tog bort från skorstenen


Denna huv togs bort från skorstenen av kommunen när dom skulle bestämma hur och vad som skulle göras med huset. Då trodde jag fortfarande att dom menade väl och ville ersätta mig för mångårig husarrest där dom satt mitt x att jobba på kenneln (efter att vi gått isär), det spårade ur rejält, riktigt rejält. Och jag har ännu inte fått ersättningen. Huven sattes inte tillbaka.

Smärta och skräck

 I Tisdags förra veckan kom ju glädjebeskedet i ett delmål. Efter att ha skakat natt som dag i fyra veckor började kroppen lugna ned sig. Jag såg ju alla skräckscenarion framför mig som jag hade blivit varnad för och kunde inte släppa det för en sekund. Men under veckan blev jag dålig, såpass att jag blev ordentligt rädd och ringde vårdcentralen på Fredagen. Där fanns inga tider, så jag blev aldrig uppringd igen. Jag blev bättre på Söndagen men Sedan sämre nu under veckan. Det var som att musklerna inte kunde syresätta sig, jag fick lägga mig ned på golvet vid ett tillfälle och då ringde jag vårdcentralen igen. Efter att ha berättat hela historien sa hon stensäkert: Det är muskelutmattning! Jag skall hämta medicin i morron på apoteket. Om jag får loss bilen. För nu regnar det och sedan skall det bli snö och is. Och allt som varit i bilen vid Norgeresan ligger i sopsäckar i en stor hög så jag hittar inte bilens skyddspresenning... Skit...

Tack skall ni ha ni som ställt till med allt detta


Skador igen






Skakat i fyra veckor, varit tvungen att ha allting kvar i bil och släp i händelse av att jag behöver sätta mina saker i säkerhet efter hotet om att det skulle bli taget. I Tisdags när beskedet kom att jag skulle slippa det hotet så insjuknade jag rejält. Skakandet upphörde undan för undan men ersattes av en djävulsk värk. Det var som att jag var full av mjölksyra. Det hela tilltog och Fredag och Lördag var jag så dålig så jag ringde vårdcentralen. Får vänta till Måndag. I dag är jag på benen igen, och bärjade packa ut bil och kärra. KAOS! Väldigt mycket att göra för att få ordning på detta... fy, jag hade liksom inte nog. Koppel, halsband, därav fin-koppel och annat mådde inte så bra av bil-vistelsen. Dom blev bara nedslitna från väggen där dom hängde i hallen för att kastas med i bilen. Allt packades i bilen med en hand dessutom då jag i panik fick ringa runt och ordna djurvakter och få tag på advokaten. Panik, stress, gråt, skräck men kom iväg i alla fall och fick gömt bevismaterial i Norge. Möglet på läderutrustningen kanske går att få bort? När ska jag hinna det? Inga skador går ju på försäkringen heller. Har hittat massor av kläder och annat som är skadat med. 
 
Tänk att myndigheter kan bedriva såhär jobbiga trakasserier mot en enskild och ändå försöka komma undan ansvaret? Vi får väl se under rättegången, dom lär i alla fall bli kända. En person är spindeln i nätet och denne har jag inspelad när hen svartmålar mig, talar mycket grova osanningar och försöker påverka sina chefer och andra inom myndigheter att göra som han säger mot mig. Den detaljen blir nog svår att komma undan i rättegången...

Leonbergerkullen förskjuts

 Tyvärr kunde jag inte åka och para Rahab, nästa gång hon löper är om 6 månader så jag gör väl ett nytt försök då. 

Hur det skall gå med kenneln efter alla dessa trakasserier vet jag inte, men ersättningsskyldiga blir ni och kända..

Tystnad...

 Det finns så mycket jag vill skriva nu, bara ropa ut! Glädjande saker! Men efter många och långa samtal med bland annat Polisen har jag fått klart för mig att det rent taktiskt inte är läge att ymta för mycket. Det kan helt enkelt användas mot mig i rättegången. Så... givetvis håller jag snattran.

Men arbete pågår, det kan jag lova.

Och efter det senaste fula draget från motståndarna, har jag levt i en stress och skräck som varit oerhört påfrestande. Jag har skakat mig, bokstavligen, genom flera veckor. I går, efter ett gott delmål kunde jag äntligen börja andas igen. Men nu har jag smärtor kan jag lova! Spänningar i rygg och nacke, då jag inte unnats ro en minut.

Nu kan jag packa upp kläder och annat som legat i sopsäckar efter flykten till Norge då jag fick gömma bevismaterial bland annat. Jag har varken hunnit packa upp eller velat då jag ju när som helst skulle behöva kasta mig iväg igen.

"Ett väldigt fult grepp" sa advokaten, men det löste sig, och det sa han ju hela tiden. Men uppenbart kan dom hitta på vad som helst för att tysta mig så därav skräcken.

Yummy


 Racystar Yummy. Bild som dök upp som "minne" för tolv år sedan på facebook. Tänk vad jag har fått kämpa för att få lov att hålla dessa blodslinjer vid liv! Och tänk vad bra att vissa av mina hundar hamnat hos så bra folk som förvaltat dom väl så dom kunde få föra generna vidare! Vad hade jag gjort utan er? När resten av kullen blivit förverkad av andra så har flera blodslinjer kunnat räddas på detta sätt.

Fjällen


 Gammal pappersbild fotograferad med mobilen. Av "mina" fjäll där hemma i Tromsö. Kan säga att efter fadäsen med varmvattenkastrullen i köket då jag akut fick rädda upp lådor till vinden var inte så bra. Bilderna klarade sig men kikade på dom i förbifarten när jag försökte greja med kläder och annat. Lådorna som hamnat på golvet var invaderade av möss. Lådor med förnödenheter där locket glidit av, likaså. En hel del kläder förstörda. Tråkigt. Haft möss i bilen med och när allt får packas i sopsäckar för flykt blir det inte den ordningen jag vill på det. Mycket hänger jag ju upp för att inte möss skall få tag på det i normala fall. Och det som fortfarande hänger på sina krokar är inte angripet. Vore det inte för smällen i ryggen när jag hanterade ett av nödbyggena i väntan på försäkringspengarna så skulle aldrig detta skett heller. 

Men visst är bergen vackra? Fräsch luft och mås-skrik hör till bilden också, vore kul att uppleva detta igen någon gång, om så bara en gång.

Me


Ovan: Jag och min kompis i bakgrunden

Nedan min älskade fosterpappa som lärde mig köra hundspann, tälta på fjället i snöstorm och fiska. Jag hade aldrig klarat mig på flykt i alla år, boende i skogen tidvis om inte han lärt mig allt.




Gamla bilder

Här har utläggningen av slipers påbörjats inför hundgårdsbygget. Slipersen lägga på en platta av grus med 0-100 i botten under gruset. En grävmasin har innan dess grävt bort jorden ca en meter ned innan 0-100 lades i. Under slipersen finns armeringsmattor. När gårdarna byggts färdigt la jag i vanligt grus, ganska tjockt mellan slipersen. Hundgårdarnas mått är 10*3 m.


På bilden nedan kan mina två veternabilar ses. Mercedes compact båda två. Tanken var att göra dom iordning under tiden jag gick på fordonsteknisk linje. Detta är norrlandsbilar som stått inne och därmed rostfria. Jag förlorade båda under flytten då dom blev sönderslagna



Under alla tråkigheter kämpade jag på med min kennel, det gick bra för mig och lovade gott för framtiden trots alla förluster som gänget jag flydde från orsakade.

 
Husvagnen jag bodde i under sista tiden på "skräckholmen". Det var kallt på vintern och det bokstavligen rann vatten utefter väggarna. Jag fick avslag på ansökan om fotogen till kaminen för att ha värme och laga mat för det ingick inte i "normen". Och då var det dom själva som satt xet på min kennel för att "jobba" och tappade kontrollen på det hela så jag blev rånad och fick fly med det lilla som var kvar av kenneln efter deras härjningar. Jag var med andra ord låst i en situation jag inte kunde lösa. Trots detta studerade jag heltid.



Horka





Uppslitande

 Ja inte så farligt som det låter men uppslitet hål i botten-nät bjuder ju på ett antal arbetstimmar extra utöver det man gör normalt. Jag har dubbelt nät i en av mina hundgårdar, det översta lagret var det ett hål i och var snabbt tvunget att lagas. Detta är inget en hund kan ha gjort (?) så jag begriper inte vad som skett. Kanske fabriksfel på det? Men det blev lagning av hålet med nytt nät, insläpande av fler liggpallar (helt nya) och såga 80 cm bitar av brädor för att lägga på pallarna så inte tassarna åker ned i springorna och skadas. Och sedan ett gäng skottkärrelass med grus. Tur man har sin trogna offroad-skottkärra! En gammal cementkärra med riktig balans och brett däck så man kan guppa över hundgårdströsklarna lätt. Fyra timmars jobb, vet inte var jag fick krafter ifrån. Sånt här brukar ta en hel dag! Stoppades av regnet (dom där noll millimetrarna som  skulle komma i dag..). Grusar klart efter maten. Bra blev det med kupat virke, blir inte så halkigt när ytan blir ojämn. Svårt att få tag på detta virke har jag märkt och inte så mycket kvar av det tyvärr. 

Nu blir det spaghetti och hemlagad köttfärssås innan nästa pass

Linjer


 Blodslinjer...

Den här tjejen, Hildur, är från en blodslinje av renrasiga grönlandshundar som jag jobbat med sedan slutet av åttiotalet. Att hon ens finns till är inget annat än ett underverk! Denna drömmars hund, så exteriört korrekt i sina ben och sin kroppsbyggnad. Ordentligt vinklad, rejält pälsad som den arktiska slädhund hon är och med en mentalitet som verkligen är typisk för mina linjer. Snäll, glad, positiv och arbetsvillig, hon älskar att dra. 

Tyvärr finns bara hon och hennes syster hemma hos mig. En bror och en syster förolyckades i kommunens fuskbygge och dom vägrar ge mig ersättning vare sig för olyckan eller huset. Jag har försökt reklamera det i åratal.

Det hela började med Tikka, en fantastisk tik som nog än i dag har meriter som slår det mesta. En superhund! Tikka blev min stamtik och jag kommer mer utförligt berätta om hennes avkommor och vad som skedde med dom. Jag har fått uppleva dom mest förfärliga saker och sett dom mest förfärliga syner under tiden på "Skräckholmen". Hundar såldes för att köpa knark, jag blev utestängd hemifrån och fick leva på flykt av rädsla för att bli misshandlad eller rent av dödad av xet och hans kumpaner. Jag sökte förtvivlat hjälp från olika myndigheter men blev rätt och slätt utnyttjad genom att dom höll gänget utanför stadsbilden när dom fick ha sitt tillhåll på min kennel. Jag frös, svalt och var rädd där jag bodde ibland i skogen, ibland hos någon myndighetsperson, ibland på kvinnojouren osv. Tyvärr hände det väldigt mycket tråkiga saker med mina fina snälla hundar under tiden jag inte vågade gå hem. Jag smög in på kenneln tidiga morgnar för att göra så gott jag kunde medans gänget antingen sov ruset av sig eller var ute på inbrottsuppdrag. Tänk om jag fått behålla den och den av dessa valpar kan jag tänka ibland, och vart tog den och den vägen? Men främst, vad driver myndighetspersoner att tillåta sådant? Jag var tonåring utan bekanta eller släkt som jag kunde lita på. Det lidande som uppstod efterhand som åren gick är obeskrivligt, det kommer en del om det i min bok. Med tiden blev xet och hans kumpaner riktigt skrämmande och jag blev bara hånad och fick kalla handen av myndigheterna när jag försökte få hjälp. När man är så ung håller man sig själv skyldig till mer än man bör dessutom, så detta var inte bra. Varje år kämpade jag för att hålla blodslinjerna vid liv genom spillror istället för att få utveckla kenneln som planerat. 

Mina tå ungtikar har kommit till trots allt detta och är min allra sista länk till mina blodslinjer.

Deras mamma återköptes för att kunna ta denna kull, då var hon snudd på för gammal för att få en kull och det skulle bara bli en chans. Till råga på allt visade det sig att hanhundsägaren släppt in deras mamma till en helt värdelös hane som jag definitivt aldrig skulle avla på. Så det föddes en kull där jag inte kunde behålla några ändå. Det blev till att försöka igen och den här gången var mamman så gammal så hon behövde veterinärundersökas innan parning. Det gick utmärkt och jag parade med en hane från egna linjer och fick dessa, vilken räddning! Och vilket trauma när två dog i fuskbygget! Ja lite reflektioner bara..

Dom biter sig sjäva i svansen

 I går fick jag, från en del av kommunen ett trumfkort mot den andra delen av kommunen. Undanhållna uppgifter? Det återstår att se, spännande är det i alla fall! Går inte in på detaljer innan jag vet men tydligt är att tänder och svans inte har samma syn på saken i alla fall

Bilder för en gångs skull


 

Ja det blev ett gäng bilder av båda tjejerna i dag. Tog helt enkelt med dom i koppel en och en ut i skogen och band fast dom medan jag ålade runt med kameran. Det var inte populärt men nyttigt för dom att både får ha egentid och läras ig stå bundna, något mina kan vara lite oövade på ibland. Men dom skall ju klara att stå på en stake-out på både träning och tävling i framtiden så det är bara att vänja sig. Mental och exteriör toppklass på dessa två. Vad synd jag inte fick behålla dom andra två också. (dom förolyckades ju i Skara kommuns fuskbygge som små, därav att jag krävt ersättning för dom som jag fortfarande inte fått, skamligt!)

Fler bilder finns på min facebooksida och kommer ut på min kennelsida under kvällen eller morgondagen.

Myspluttarna



Hot?


Detta har börjat hända lite då och då, vet inte varför. Bra att ha skydd ser jag.

Nervöst

 

Typiskt att det skaulle vara molningt när vi fick chans att se norrskenet. Kp7 var aktiviteten uppe i och polarskensovalen låg precis häröver. I kväll regnar det. Bilden är från en annan kväll som ni ser. I dag har halva hönsgården fått tak, hoppas få klart hela i morron. Nu när det är fågelinfluensa i landet behöver man skydda dom extra. Massa extra arbete dock då dom ju hade tak över sin gård i uthuset som brann upp. Och nej, kommunen har inte fått fram pappren ännu så det är fortfarande inte löst med försäkringsfrågan. Men det blir väl bra ändå. Nervöst innan röntgen på mona grönlandshund-tikar. Två att röntga i veckan, blir det ok så blir det valpar. Men jag sparade ju fyra för att vara på säkra sidan eftersom det var min sista chans att rädda blodslinjen. Men kommunens fuskbygge halverade effektivt styrkan för mig. Ledsamt men hoppas på att de två fina ungtikarna jag har kvar är ok på sina leder och klara för avel. Hopi-Dopi och Hildur, måste få till nya bilder av dom till hemsidan. Dom är ruskigt, grymt, riktigt, äkta snygga...

Aluminium


Denna halvdiffusa bild tagen med mobilkamera föreställer två metallbitar sammansvetsade med varandra. Metallen är Aluminium, min favoritmetall att arbeta med och svetsa i. Svetsen är inte en vanlig svets utan Alutite som jag hittade en demonstration av på Elmia och köpte ett knippe för att testa själv. Jag gick då plåt.svets och verkstadsteknisk linje på Katedralskolan i Skara. Jag tog med mig lite aluminiumbitar och alutite in i ett svetsbås och mekkade på egen hand. Snabbt och lätt gjorde jag en T-svets och gick stolt ut till min lärare för att visa resultatet. Det där håller aldrig jämfört med en "riktig" aluminiumsvets sa han! Han tog biten, veckade och slet och veckade för att visa att svetsen skulle spricka. Till slut lossnade en del av den ene biten, men UTANFÖR svetsen, han veckade av själva godset. Med ett halvflin och sitt karaktäristiska mummlande fick jag tillbaka biten... Härligt minne

Mina egna

 Det var inte populärt att bara gå med en och en av systrarna yster. Yyyyyl! sa den andre som fick vänta hemma. Men tjejer, matte har ont i rygg och nacke efter smällen och ni behöver öva på att inte vara beroende av varandra. Filmade bara med mobilen, borde egentligen ha tagit med kameran och plåtat dom nu i solen men nu blir det rättegångsförberedelser hela eftermiddan. Alltid bättre att göra onödigt jobb som andra ställt till med än det egna man vill göra...Tjatar jag om det nu igen? Ja fy på mig, men det får ni ta bara

Hoppas kunna få till en röntgen på dessa så man kan ta en kull till sommaren och rädda sina gamla blodslinjer som jag jobbat med i över trettio år. Men när kennelkontot är tömt av kommunen (ja alla nödåtgärder här räknar jag som direkt knutit till dom kastade pappren) så får man slita blod för att få till sådant nu för tiden. 

Och efter att jag skrev allt ovanstående öppnade sig möjligheten att göra röntgen på dessa två tjejer så snart jag får en ledig tid hos röntgande veterinär, troligen Partille djurklinik. Vad underbart!!!!!!!!!

Om allt går väl blir det kanske grönlandshundvalpar till våren/sommaren. Fast allting hänger ju på hur det går med rättegången givetvis, men det får man väl tro att det skall gå bra, konstigt annars



Respekt


För er som kör hundspann är detta självklart vad det är för något. För er som inte har fastnat i hundspannsträsket, detta är ett snöankare. Ja jag ser heller ingen snö på bilden men ankaret fungerar även i grus, lera och jord, till viss del. Den där sista meningen kan även innefatta snö... Man ankrar hundspannet med det helt enkelt och hoppas att det inte sprätter upp. Om det gör det, kan konsekvenserna bli löst hundspann, trassel som måste klippas upp eller snöankarpiercing! Googla på den du.. Är du för lat för att googla så kan jag säga att bli hängande efter ett hundspann med benet sittandes i ankaret och bli släpad baklänges är lite okul. Denna gången användes ankaret till att sätta fast ledarhundarna under inspänning i spannet, en ganska ofarlig syssla för det mesta. Alla andra faror med hundspann skulle kunna fylla en hel bok, fattar inte att jag överlevt detta hunderiet ett helt liv.. Dagens startade spann var inte mitt, utan vilda, snabba tävlingshundar. Mina lunkentussar är mera som fjällens långtradare och för närvarande finns bara två så det räknas inte ens som ett spann. Men när trasslet med rättegången är över kanske jag kan återgå till att ha ett hundspann igen.

Norrsken och huvudvärk

 La mig tidigt, barnsligt tidigt. Med huvudvärk på grund av all stress. Förbereder  en hel massa saker samtidigt. Kämpar med Sveaskog, Telia, och en del liknande saker som måste sättas ihop och skickas in. Och så har jag ju djuren, men numera i en mycket begränsad omfattning för att kunna ägna tid och krafter åt att få ordning med försäkringsfrågorna här.

I morron blir en spännande dag och en del skall förberedas inför den händelsen också. Denna hemsidan är ju dessutom eftersatt så det visslar om det. Massor av material skall gås igenom och läggas ut, både papper och inspelningar. Men jag lovar att det är både tidsödande, stressande och tar en del kraft. Fast å andra sidan är det skönt varje gång man gjort ett pass.

Jag gick upp i natt då det fanns chans för norrsken. Med lite fantasi kunde man ana att det sken bakom molnen men mer spännande än så blev det inte. Tänker på norrskenen i Tromsö, vilka härliga kvällar det kunde bli!

Tänk att få uppleva det igen åtminstone en gång till i livet, får hoppas på det.

Bilden är från en annan afton



Flygplanskromosomer


 

Ett par timmars semester


 

Vipor, skata, storskrake och en stor fladdermus. Fladdermusen kom hastigt flygande över parkeringen och siktade in sig på kyrktornet.

Alltid utdelning vid en tur till Hornborgasjön. På långt håll syntes även örn, gråhäger, egretthäger, svanar, gäss och ormvråk

Vet inte vad som skett med trädet, kanske för mycket träsprit?





Solaktivitet

 https://www.spaceweatherlive.com/en/solar-activity/solar-flares.html

 Om du klickar på länken ovan kommer du till en sida som övervakar solaktiviteten i realtid. Vi har just nu en hel del ganska stora händelser med solutbrott och radiostörningar. I värsta fall kan dessa vara farliga för våra astronauter på ISS, radiokommunikation på olika platser på jorden och strömavbrott. Vi har ju väntat på att solen skall komma in i en ny maximum-cykel och nu har den verkligen startat med buller och bång.

Hur har vi det under kommande solmaximum? Klarar alla moderna elbilar detta? Elbränder i städer, brandbilar som inte startar för att generatorn pajar osv.. Massor av ny teknik har ju kommit dom senaste åren, det skall bli intressant att se hur hållbar den är. En kall vinter där långvariga elavbrott väntas? Alla reparationer av generatorer och elstationer, kanske gör elen ännu dyrare? Ja man skall inte ta ut nåt än, men helt klart är att det mesta i dag styrs av pengar och hur mycket man kan sälja. Inte hur bra, beprövat och hållbart det är. Just saying...

Jag skyller detta för min tröga och glappande internetuppkoppling i dag. Eller så är det bara Telia som inte har ordning på sina grejer som vanligt. Dom vill dock fortfarande ha betalt för tre bredband och krånglar hejdlöst hur mycket man än ringer och skriver för att få bukt med problemet.

I eftermiddag blir det nog en tur till fågelsjön med kameran.

Var snäll, lev väl

/Trine


Klar



Mera kritor



Valpar födda

Ja det föddes valpar i natt, fast inte hos mig. En uppfödare köpte min avelshane efter min importtik för ett vanligt valppris för att jag var tvungen att släcka ekonomiska bränder efter kommunen här. Han är ensam i sin kull, så jag kunde varken sälja syskon eller spara syskon. Nu har han valpar efter sig hos henne med mitt nya importblod som är lättsålt. Jag unnar henne det, men varför unnades inte jag få ha honom kvar? Löfte om att jag får köpa en valp är inte värt något när jag går på knäna ekonomiskt på grund av ytterligare ekonomiska bränder som jag inte kan räda över och som är en direkt följd av kommunens agerande.

Och detta är bara ETT exempel på skador som uppstått till följd av deras hantering av mitt ärende. Ledsamt

Övning


 Mitt i allt slitgöra kommer det någon kul belöning i alla fall. Lite udda flygplan för våran luft, två Amerikanska  Hornets flög i rote över mig. Inte var dag man kan stå ute på sin egen gård och plåta sådana. Tvåmotorig, något större än "våra" Jas Gripen. 

Slaktat färdigt alla vakteltuppar så när som på en luring jag inte får tag på. Sparar två vakteltuppar, en snö och en nougat. Har hönor i snö, nougat, honung, tuxedo och någon färg jag inte vet vad den heter. Slaktat unghöns också, har nu tolv utvalda fina som jag nog sparar. Dom slaktade är tuppar, en äldre höna och några som är skygga. Skygghet är genetisk och jag är lite rädd att få in för mycket sådant i mina blodslinjer. Är fortfarande fundersam på en av dom, men den får vara så länge. Ett fint gäng kvar, nästan alla blå med eller utan koppar eller silverhals. Samtliga med befjädrade ben. Nu ska det bli roligt till våren när dom är gamla nog att börja värpa, beige, bruna och militärgröna ägg, med och utan prickar. Combat-chickens!

En av skönheterna, även om hon spanar in jordgubbsplantorna...

Kraftiga, fina djur med fin slaktvikt. Kraftig och mjuk befjädring, liten kam. En riktigt urhöna i Laxdiket-tappning. Förberett för vintern, hämtat foder och strö och snäckskal. Nu får vi bara hoppas att det inte finns illasinnade som vill förstöra för oss här ute. Det blev ju rena kriget när jag satte ned foten för hur jag blivit behandlad. Hoten haglar, men allvarligt, det finns bättre sätt att lösa saker på. Nu ska jag lägga ut mer från boken på hemsidan och även fortsätta skriva på den lite varje dag, så den blir klar någon gång. Kanske framåt vårkanten? Vore kul!

Må väl, var snäll

/Trine



Sorgens dag, men ett tröstande hopp

 Begravning snart

Jag har varit vaken sedan halv fem, läst lite, varit ute hos vaktlarna en sväng och suttit framför datorn en stund. 

Försöker ta det lite lugnt nu i helgen utöver begravningen och ett besök senare i dag.

Sorg är jobbigt, och att inte få sörja i fred utan ha hotfulla händelser hängande i luften är bara så fel.

Min vän, du var så snäll, så mild, så trogen vår Gud. Du sa att du inte hade det minsta ångest inför döden på grund av din starka tro. "Det är som att gå igenom en dörr" uttryckte du det. Bibeln säger att det finns en uppståndelse. Johannes 5:28-29: Var inte förvånade över detta, för det kommer en tid då alla som är i gravarna ska höra hans röst29och komma ut. Det blir en livets uppståndelse för dem som har gjort det goda och en domens uppståndelse för dem som har gjort det onda.

Och ja jag tror samma sak. Bibeln lär oss det och Bibeln förklarar utöver det att den här onda världsordningen kommer tas bort. Vi har fått en tid, att visa att vi kan styra oss själva, hur gick det? Ja vi alla ser ju egentligen. Profetian i Daniels bok om Nebukadnessars dröm förklarar ganska så exakt när detta skall ske, i vår tid...

Hela världen är i den ondes våld, sägs det i 1johannes 5:19

Men.. Såhär sägs det i

Uppenbarelseboken 21:3-4:
Och jag hörde en hög röst från tronen säga: ”Se! Guds tält är hos människorna, och han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk. Ja, Gud själv ska vara hos dem.4Han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, inte heller sorg, skrik eller smärta. Det som en gång var är borta.”

Jag känner själv en stor tröst i detta, oavsett hur illa det blir under "ändens tid", så kommer vi in i en tid där jorden renas, och det sker under vår tid står det uttryckligen. Förhoppningsvis  hinner så många som möjligt se vad som sker och ta ställning för den goda sidan. Startskottet för detta blir när FN utropar "fred och säkerhet", i dag är dessutom FN-dagen.

 Man kan inte förvänta sig varken rättvisa eller medmänsklighet i dag, men då kan vi det. Jag tänker hålla ut, hur mycket ondska jag än stöter på. Då ses vi min vän, under fridsamma förhållanden. Vila nu tills dess.


Förstörd helg


 Ja det var tråkigt att avboka helgens resa till Ore udde eller var vi nu hade tagit oss. Begravning i morron och städning av hennes lägenhet, sedan ett trevligt besök på eftermiddan blir en del av helgens aktiviteter. Jag behöver ta igen mig lite också. Numera finns det ju inte tranor vid Hornborga, men örn, tornfalk, fiskgjuse och börreingevråk är i fullt jakttag nu och spännande att jaga med kameran. Egretthäger, gråhäger och diverse sjöfåglar är också kul. Den synnerligen spralliga tranan på bilden ovan är värd att visa trots att bildkvaliteten inte är av den klassen jag normalt sett publicerar.

Vi siktar på nästa helg, beställning på skapligt väder inlagd och vinterdäck på!

En kvart semester


När man bara sjunker ihop efter all stress och tar sig för något annat för att skingra tankarna, tacksam för att jag har förmågan att koppla bort. Kritor är bra att ha


Min närmsta vän begravs på Söndag, sorgen är givetvis tung. Mitt i allt kaos här med att försöka få ordning på alla oegentligheter med myndigheternas tidigare agerande. Hoppas dagens anställda är en smula snälla nu och hjälper mig få ordning på detta, åtminstone så mitt hem kan få vara mitt hem. Ingen fattar ju hur dom tänkte och tycker det hela är märkligt. Jag som fått betala dyrt med extra arbetstimmar tagna från mitt jobb, extra pengar och massa bekymmer hoppas ju på en upprättelse förståss. Eller en skaplig redogörelse för läget så jag kan ansöka om ex gratia ersättning från regeringen. Något måste väl kunna göras, det är ju trots allt inte jag som gjort något av detta och jag har ju dessutom överlämnat mina papper till berörda personer i förtroende och måste väl kunna vara säker på att inte lida enorma skador ekonomiskt för att dom hanterar pappren fel och rent av kastar dom... tycker jag..



Rättegång

 Då blir det rättegång nu då, detaljer kommer. Hinner inte skriva så mycket nu. Men det borde finnas en rimlig chans att komma åt förre gm. Nya förutsättningar för att hela fallet kanske till sist går väl? Ja det återstår att se.

Jobb jobb


 Har fått slita en del med extrajobb i dag med, dels efter översvämningen i köket och dels med förberedelser inför regnet och jobb jag blev efter med på grund av resan. Bland annat gräset som skulle klippts under tiden jag fick fara iväg och gömma bevismaterial. Bäst vore om jag fick göra det jag skall istället för så mycket annat. Men hoppas det blir ett slut på det snart. 

Det dyker ju upp "minnen" på facebook varje dag, vad man publicerade för ett år seda, två osv. I dag kom bilden av Inge upp (ovan) när han flyger Blackhawk. Inge är bror till min tik Mriya och båda är uppfödda av mig. Tänk när förre gm hånade mig för mina hundar. En av mina schäfertikar låg i hallen när gm skulle hämta mig för ett ärende. Dörren for upp och hunden rullade (ja..) ut på trappan eftersom hon la sig med ryggen mot ytterdörren. Något var fel på låset. Vi gick ur bilen igen och skulle stänga in hunden igen och kolla låset. Då börjar gm klappa hunden på huvudet och berätta med barnslig röst för hunden vad jag var för flummare som kunde tro att denna hunden kunde bita någon och att jag inbillade mig att hon var en renrasig schäfer och en hel del andra osanningar som gjorde ont i mig. Jag hade kunnat skrämma vettet ur gm, bara genom att ta i hundens halsband och ge ett kommando. Men jag gjorde det inte. Kapaciteten i dessa hundar är inte att leka med, rena brukslinjer. Med tanke på vad denna person åsamkat mig av skada och förluster skulle det kunnat vara lätt att hämnas.

Just saying...

Man skall vara snäll och jag skulle aldrig göra något sådant, om det inte handlade om en fysisk attack förståss men då hamnar ju hunden i ett automatiskt försvarsläge och få vågar gå emot hunden då.

Så intresserad var hon av mig och mitt väl att hon inte ens visste vad det var för kennel jag drev (eller möjligen låtsades bara för att håna mig). Hade du varit lika snäll?


Stress

 Ja då kom det leverans av hundmat. Hundratals kilo älgkött och älgben, nystyckat. Perfekt att blanda med. Men just nu när jag skall förbereda mötet, städa efter olyckan i köket och komma ikapp med vad jag kommit efter med under resan i går. Mmmm

Och hallen och trappan ser ut som ett sjöslag efter att jag fick riva bort alla mattor och hastigt bära ut allt vattendränkt. Och dessutom "högen" av foder mm som skulle stått i uthuset. Kul... Folk vet ju inte varför så jag drog en del av berättelsen om branden, fuskbygget osv.. men, tja vad skall folk tro...

Hade precis duschat och det var öppet in i duschen där hundsängarna ligger och torkar inför nästa sesong att tjäna som isolering i pumphuset... Ute på gården låg tre kalkpapper som tjänat som mellanlägg på mitt ritpapper, dom lyste så fint i det oklippta gräset när dom for omkring. Jag blir galen av allt det här.. Hur länge till står man ut? Farligt att skriva så för då utnyttjas det som en ursäkt för att bunta ihop mitt liv och ta från mig allt för att jag är "galen". Testar och ser om dom nappar, dom verkar ju kunna ta till vilka metoder som helst.

Uppdaterat

Sådär, nu har  jag tränat alldeles gratis. Inget gymkort här inte!

Under tiden jag varit borta har jag ju tömt kyl och frys, avfrostat, rensat bakom och satt igång dom igen. Den maten som fortfarande var lite frusen la jag i en av frysarna ute, den har jag nu burit in i frysen här inne igen då den ser ut att hålla 19 minus i alla fall. Får gå igenom det och kontrollera ordentligt när jag hinner, eller efterhand. Sedan fyllde jag utefrysarna med älgkött och älgben och hundarna äter och fiser om vartannat där ute nu. Mätta lär dom bli i alla fall. Frysen på trappan satte jag igång igen nu, den frostade jag ju av innan jag åkte. Den får bli kall nu och så åker sista älgbenen i där i kväll. Nu tar jag lite kompledigt i kväll, i morron blir det en stressig dag med förberedelser för mötet, om jag nu klarar det. Jag får fortsätta också med städningen av köket efter allt vatten, ut med alla kartonger, kasta allt förstört. Det mesta är väl klart men det är väl ngn timmes jobb kvar i alla fall. Sedan nödmatade jag ju fåglarna i fall jag fick hålla mig hemifrån och inte skulle få tag på någon som kunde sköta dom. Nu fixade det sig med grannen i alla fall men det blir ju att sanera hönshuset och vaktelhuset på onödigt stora mängder mat på golven, det är inte där det skall vara i normala fall. Tänk vad extrajobb, hoppas lönen blir bra... Ursäkta dåliga skämt!

Uppdatering igen

Javisst! Står för resan också, kanske betalar dig också. Nej men varför inte liksom?

Ibland blir man ledsen på människor. Tänk att utnyttja min förfrågan på FB om att någon skulle kunna få hönsen i händelse av att hotet här skulle bli verklighet. Malmö....

Det hade passat mig perfekt att få behålla dom. 

Jag har kört min "combat chicken" korsning sedan ca 30 år tillbaka. Först kläcker jag renrasiga brahmahöns som genetiskt bär befjädrade fötter, liten kam (köldhärdig), stor slaktvikt och beige ägg med tendenser till ljuslila prickar. Så skaffar jag Kopparmaran tupp, kläcker 50/50 kycklingar. Som då samtliga har befjädrade ben, liten kam, hög slaktvikt, bruna ägg och lite andra trevliga egenskaper. Därefter, byte av tupp, till grönvärpare, fortfarande på brahmahöns (renrasiga). Antigen Isbar eller Silveruds blå som grönvärpare. Dom resulterande kycklingarna blir 50% Brahma, 25% grönvärpare och 25% maran.

Då sker följande: Man får en typ av matfågel som är stor utan att ha så långa ben som renrasiga att dom inte kan betäcka sina hönor. Man får högre (!) slaktivkt än ren brahma, mkt goda födosökare, liten kam, ärtkam, befjädrade ben, hög köldtålighet, låg sjukdomsfrekvens (pga korsningseffekten) och militärgröna ägg, vissa med flläckar i mörkbrunt eller brunlila!! Combat chickens it is!

Ja och så får man ett hot om katastrof här och söker hem till djuren om detta skulle bli verklighet. Klart jag frivilligt gör allt detta? För att sedan dessutom köra dom till Malmö? Jomenvisst, har inte nåt att göra här eller lägga pengar på så det passar perfekt! Ellerhur


Brahma höna och kopparmaran tupp, stamföräldrar till mina "combat chickens", bilden är klickbar och väl värd ett klick för att studera hönans blågrå färg och klädsamma kopparfärgade detaljer. Lek inte "arga leken" med henne bara..

Lyxig nödtillvaro

Svårhanterliga och omöjligt att inte få med äggrester men såå goda och dessutom snabbaste snabbmaten med allt man behöver av näringsämnen! Vaktelägg!



Skamgrepp

 Då kom det ett nytt skamgrepp på situationen här, det blev bråttom att skaffa bort kopior på bevismaterial och undersöka eventuella flyktvägar till senare. Hot om att släcka hemsidan och denna bloggen mm mm och med mycket mera. Skakande och med telefonen i ena handen för att lösa saker om jag fick dra härifrån började jag packa det viktigaste i bilen. Jag drog till Norge. Tillbringade natten i bilen med tankarna flygande runt i huvudet.Under färden dit skulle jag kontakta/söka en advokat blev jag ombedd, samt få tag på tingsrätten, söka upp folk som kunde ta hand om djuren under tiden, fundera på hur jag skulle lösa olika vändningar och nya skamgrepp i ärendet, lösa överlämnade av bevismaterial i trygga händer utan att det blir spårbart, ja och köra bil då. Givetvis fick jag stanna varje gång ett nytt nummer skulle letas fram.

 Det regnade och blåste kraftigt där jag stor på en ödslig parkering nära Glomma. Hur kan fullvuxna människor med fullt betalt ha makt att kunna "skaffa bort" bevis mot sig själv? Hur kan samhället tillåta det? Hur långt sträcker sig dessa tentakler? Jag grubblade över detta hela natten. Lätt att få panik i en sådan situation men kall som jag blir när sådant händer så fick jag ordnat för hundar och fåglar via en del telefonsamtal så jag kunde fokusera på att inte utsätta mig för onödiga risker. Kontakter med dom som förvarar bevismaterial kan inte spåras, det har jag sett till. Nu är jag hemma igen men förlorat massa tid, energi och inte fått förberett mig inför mötet som jag planerat.  ca 65 liter diesel förbrukat också. 

Inte heller fått fortsätta med arbetet i köket efter händelsen med varmvattenskastrullen (när det högg till i ryggen tappade jag den och kartonger med grejer som kommit ned eller skulle upp på vinden efter viss genomgång blev skadade/kokta, ryggsmärtan kommer sig av en rejäl smäll jag fick när jag hanterade et av dessa nödutrymmen efter branden. Vilken skulle varit åtgärdad för länge sedan om kommunen inte förfarat med mina papper som dom gjort)

Jag har mer detaljer, hårresande sådana om det här nu men återkommer då det finns risk att det utnyttja om jag skriver det här.

Jag piskas runt av en lite grupp personer, sedan länge. Dessa har försökt påverka nuvarande och nya myndighetskontakter att ställa sig emot mig, även med rena lögner om mig. 

Nu hoppas jag att alla dessa nya ser hur det egentligen hänger ihop och sätter stopp för detta. Det är kapitalförstöring, psykisk lidande, framkallande av fara, förtal, sekretessbrott och tillsammans en effektiv slakt av både mitt liv privat samt företaget

Jacko min Jacko


 Saknar dig min gamle krigare, hoppas du förlåter mig för att du fick flytta. Men det var för din egen skull, jag har inte övergett dig

Kallt





Ja då får vi se vad kommunens representanter beslutar sig för vad gäller det fuskbyggda pumphuset. Dom kunde i vilket vall lätt konstatera att det var just ett fuskbygge och att papper fattas på själva bygget, elen, vvs, osv samt ingen som helst besiktning av det hela. Detta har jag alltså betalat för! Och betalat åter igen i form av ett enormt slit för att få ut nämnda papper och få en rättvis bedömning/utredning och reklammation av det hela. Jag har betalat oerhört mycket i form av extra arbete i samband med allt detta, extra el för att inte vattensystemet skall frysa eftersom det är oisolerat samt förstörda kläder, utrustning och batteridrivna verktyg som inte klarat översvämningarna där inne efter att hela uthuset tippat bakåt och fyllts med vatten över golvet. Högsta punkten på golvet är avloppet.... Jag kommer fortsätta att göra vad jag kan för att klara situationen tills det är löst givetvis men reklammation skall genomföras i sin helhet (av hela fallet) och samtliga skador/förluster skall ersättas och jag vill ha en rejäl ursäkt och en kompensation för allt lidande

Sorg sorg sorg

 Då är jag hemkommen från stan. Gått in i rummet med en tom bur, där står Jackos bur med dörren öppen och matskålarna på golvet. Två små ägg ligger i redet och allt är tyst... 21 år...

 Jag skickade min förfrågan om hur det går med reklamationen, den skrevs direkt i anslutning till avslutningen av bygget och således i tid. ...

sms